ILS-2 (2019-2022)
Från och med hösten 2019 kommer vi inom ILS2-projektet att utveckla och undersöka stöd för elevers sociala beteende på alla trestegsstödets nivåer i grundskolan. Detta görs genom att översätta och vidareutveckla den finska ProKoulu-modellen (www.prokoulu.fi) under namnet ProSkola. Modellen är baserad på School Wide Positive Behavior Support (SWPBS) och går ut på att systematiskt utveckla gemensamma beteendeförväntningar och konkreta instruktioner för hela skolan. I modellen ingår också att man strukturerat övar på beteenden och att skolans personal fungerar som exempel och demonstrerar explicit önskat beteende samt ger riktad, positiv återkoppling till eleverna. Modellen har i flera studier visat sig vara effektiv, såväl i USA som i Norge och Finland (se till exempel https://www.pbis.org/research och https://www.nubu.no/hva-er-pals/category1129.html).
I ProSkola ingår också mer individualiserat stöd, bland annat i form av modellen Check In/Check Out (CICO), där principerna för stödet är de samma som i stödet för alla skolans elever men stödet görs mer individualiserat och intensivt. För elever som behöver ännu mer stöd går det att ytterligare intensifiera verksamheten, som då kallas CICO+. Tryck här för att lära dig mer om CICO-verksamheten.
Utöver det kommer vi inom ILS2-projektet också att vidareutveckla Fokus-modellen som översattes inom ILS1-projektet genom att starkare involvera klasslärare genom att erbjuda konsultativt stöd (Fokus+).
I ILS2-delprojektets ProSkola- och CICO-verksamhet deltar fyra skolor från två kommuner i Svenskfinland. Dessa har inlett utvecklingsarbetet med ProSkola under hösten 2019. För att utveckla Fokus+ rekryteras ytterligare skolor under projektets gång.
Självreglering
Med självreglering avser man en individs förmåga att reglera sina tankar, känslor och beteende. Vår förmåga till självreglering gör det möjligt för oss att handla självständigt, men också att anpassa oss till de krav som omgivningen ställer.
I sin vidaste bemärkelse omfattar självreglering en medveten reglering av såväl tänkande och informationsbearbetning som känslor och känsloreaktioner.
Exekutiva färdigheter
Våra exekutiva färdigheter eller funktioner medverkar i den viljestyrda självregleringen. Exempel på exekutiva funktioner är förmågan att planera, organisera och övervaka sina egna handlingar och förmågan att hålla kvar eller dela uppmärksamheten enligt vad situationen kräver.
Vi använder alltså våra exekutiva färdigheter då vi aktivt reglerar våra tankar, beteenden och känslor. De exekutiva färdigheterna bygger på tre grundfunktioner: inhibering, arbetsminne och flexibilitet.
ILS-1 (2015-2019)
Inom ILS1-projektet har vi jobbat med att översätta och utveckla metoder för att både kartlägga och stödja självreglering, beteende och uppmärksamhet hos barn. För att utvärdera dessa förmågor hos barn och ungdomar använder vi oss av två instrument. För barn och ungdomar i skolåldern använder vi Keskittymiskysely – Frågeformulär om koncentrationsförmåga (Kesky). För barn under skolåldern använder vi PikkuKesky, som är en åldersanpassad version av Kesky. En målsättning för ILS-projektet var att samla in data för att skapa finlandssvenska normer för de här frågeformulären. Frågeformulären fylls i av lärare eller barnträdgårdslärare och tolkas av psykolog eller läkare. Kesky är sedan tidigare översatt till svenska och publicerat av Hogrefe Psykologien Kustannus. PikkuKesky översätts inom projektet och publiceras av Hogrefe.
Inom projektet har vi också översatt två av Niilo Mäki Institutets handböcker till svenska:Kummi 8 (Fokus – Träningsprogram i smågrupp för 8−11-åringar med uppmärksamhets och koncentrationssvårigheter) och Kummi 13 (Hurtig – En konsultationsmodell för daghem – strukturerat stöd för rastlösa barn). Inom projektet har vi också utarbetat en helt ny svenskspråkig handbok: Kummi 19 – Självreglering och exekutiva färdigheter – Att stödja riktning, motivation och kapacitet i skolan. Handböckerna beskriver arbetssätt och ger verktyg för att på ett strukturerat sätt jobba med barn som har svårigheter med självreglering och uppmärksamhet. Handböckerna är riktade till personal inom skola och dagvård.
För att utvärdera arbetssätten som beskrivs i handböckerna har vi genomfört programmen i finlandssvenska skolor under åren 2016-2018 och undersökt effektiviteten av dem. De preliminära resultaten har presenterats både nationellt och internationellt och kommer att resultera i både nationella och internationella vetenskapliga publikationer.
Inom ramen för projektet har vi organiserat flera fortbildningar. Vi kommer också att erbjuda nya fortbildningar i framtiden. Datum och platser för dessa publiceras bland annat här då de slagits fast.
En del av resultaten från projektets beskrivs i den kommande, vetenskapliga tidskriften NMI Bulletin:s svenskspråkiga specialnummer. Där finns både vetenskapliga artiklar och artiklar som mer praktiskt beskriver arbetssätt i daghem och skola.