Fokus-programmet

Målsättningar
  • Att förbättra förmågan att rikta och upprätthålla sin uppmärksamhet i uppgiftssituationer.
  • Att minska antalet impulsiva reaktioner och beteenden i uppgiftssituationer.
  • Att främja exekutiva färdigheter i uppgiftssituationer.
  • Att skapa upplevelser av att lyckas och främja sociala färdigheter .

Vad är uppmärksamhetsproblem?

Med uppmärksamhetsproblem menar man ett beteende som består av motorisk oro, impulsivitet och ouppmärksamhet. Barn uppvisar dessa drag i olika grad, vissa gör det mera, medan andra gör det mindre. Då man talar om uppmärksamhetsstörning eller ADHD handlar det om ett konsekvent och upprepande mönster av ouppmärksamt beteende som skapar svårigheter för barnet både i skolan och utanför. Det är viktigt att komma ihåg att symptomen ligger på ett kontinuum som går från väldigt svaga symptom till väldigt grava, uppmärksamhetsproblem kan således förekomma hos ett barn även om en ADHD-diagnos inte är ställd och förekomsten av symptomen är ofta väldigt situtationsbunden. 

I skolan ställs det allt högre krav på uppmärksamhet vilket innebär att problem med uppmärksamhetsregleringen orsakar större problem än tidigare. Ouppmärksamheten framträder ofta tydligt under lektionerna där de stör både barnets egen möjlighet att koncentrera sig på undervisningen och arbetsron i klassen. Det är också vanligt att det beteende som hör ihop med uppmärksamhetsproblem, som t.ex motorisk oro och impulsivitet, är i konflikt med skolans regler.

Varför uppvisar vissa barn uppmärksamhetssvårigheter?

Det finns många olika teoretiska förklaringsmodeller för uppkomsten av uppmärksamhetsproblem, bl.a. forskningen om neurologiska, neurobiologiska och genetiska bakgrundsfaktorer har understryckt hypotesen om att det är frågan om en mångfacetterad helhet. Ofta tänker man att svårigheterna uppkommer som en kombination av individuella och situationella faktorer. Ur ett tödperspektiv är de situationella faktorerna det man är intresserad av då dessa går att modifiera och förändra på. Det är viktigt att komma ihåg att uppmärksamhetssvårigheter ligger hos varje människa på en dimension som går från mindre till mera, man kan betrakta denna dimension som en tendens till ett ouppmärksamt beteendet. Genom att minska på komponenterna i omgivningen som höjer risken för att det ouppmärksamma beteendet skall förekomma, kan man främja en tillvaro där barnet får använda sina egna individuella styrkor och få känslan av att lyckas. Också de kognitiva dragen som är involderade i uppkomsten och vidmakthållningen av uppmärksamhetsproblem beaktas i planeringen av en intervention:

"Energetic models"

Exekutiva färdigheter och inhibering

Motivationsmodeller

Grundtanken i energetic models är att människor med uppmärksamhetssvårigheter har en svagare förmåga att reglera den egna aktiveringsnivån än den genomsnittliga befolkningen. Detta innebär i praktiken att dessa barn har svårare med att reglera den mentala energin som bör läggas på en uppgift för att man skall kunna lösa den. Därför påverkas barn med uppmärksamhetsproblem av uppgifter som är monotona och långtråkiga. Graden av uppmärksamhetssymptom som barnet uppvisar kan kraftigt bero på situationen, t.ex. om uppgiften går snabbt framåt, är spännande eller intressant och möjliggör direkt feedback. Ifall uppgiften är monoton och tråkig är det ofta mycket svårare att hålla sig alert.

Till de exekutiva funktionerna hör förmågan att förutse och planera, förmågan att handla enligt en plan, förmågan att utvärdera det man gjort och förändra utgående från det samt förmågan att inte uppmärksamma eller ignorera faktorer som stör uppgiften (inhibering). Hos barn med uppmärksamhetsproblem har en bristande inhiberingsförmåga lyfts fram som en av de huvusakliga kognitiva faktorerna som ligger bakom beteendeproblemen som kopplas ihop med uppmärskamhetsproblem eftersom en bristande inhibieringsförmåga kan leda till impulsivt och känslostyrt beteende. Problem med exekutiva färdigheter tar sig ofta uttryck i situationer där barnet själva måste planera och strukturera sin omgivning. Genom att hjälpa barnet med planeringen och struktureringen kan man minska på konsekvenserna av de exekutiva problemen.

Motivationsmodellerna betonar att barn med uppmärksamhetssvårigheter reagerar på feedback lite annorlunda än andra barn. För barn med uppmärksamhetsproblem är feedbackens styrka, regelbundenhet och omedelbarhet synnerligen viktiga: för att feedbacken skall påverka framtida beteende måste den vara tillräckligt kraftig, regelbunden och direkt. Återkoppling som ges regelbundet leder till snabbare beteendeförändringar och omedelbar feedback är effektivare än fördröjd feedback.

”Varför är en del barn motoriskt oroliga, impulsiva och ouppmärksamma?

Energetic models

Exekutiva färdigheter och inhibering

Motivationsmodeller

Vad är Fokus?

Fokus är ett träningsprogram för barn med uppmärksamhetssvårigheter. Programmet är 20 gruppträffar omfattande. Träffarna består av olika övningar och diskussioner. Målet är att erbjuda barnet träning i att rikta sin uppmärksamhet, i att verbalisera och förlänga tankepausen samt i olika strategier. Vi rekommenderar att man innan programmet startar kartlägger varje barns individuella behov och personliga målsättningar formuleras som sedan kan fungera som en grund i programmet. 

i Fokus-programmet betonas en verksamhetskultur där barnets handlingar stabiliseras och förstärks genom struktur och belöningar. Barnet förtjänar märken medan de tränar på färdigheterna i programmet, belöningar ges då barnet gör eller jobbar enligt de anvisningar som tilldelas. Det är meningen att uppgifterna ska vara på en passande nivå för barnet så att hen klarar av att utföra dem. 

Målgrupp= barn i åldern 8-11 som har svårigheter med uppmärksamhet och exekutiva färdigheter och möjligen även problem med impulskontroll.

Gruppens storlek= en Fokus-grupp består i regel av 4-6 barn och två grupphandledare. En grupphandledare kan också ensam leda en mindre grupp (2-3 barn)

Grupphandledarna= vuxna med erfarenhet av att jobba med barn, t.ex en psykolog, speciallärare, lärare, kurator eller sjukskötare. Det viktiga är att handledaren har kunskap om uppmärksmahetssvårigheter

Hur jobbar man inom Fokus?

I Fokus-programmet innehåller delar av de olika teoretiska modellerna för uppkomsten och vidmakthållningen av uppmärksamhetssvårigheter och är således en s.k. flerkanalsmodell där det beaktas att olika barn kan vara i behov av stöd på olika delområden av uppmärksamhet. I Fokus tillämpas bl.a. följande arbetssätt:

  • Metoder i interventioner som baserar sig på modellen om exekutiva funktioner och inhibition
  • Metoder i interventioner som baserar sig på energinivå-modellen och motivationsmodellen.
  • Modellinlärning
  • Psykoedukation
  • Att inverka på sekundära sociala svårigheter som är kopplade till uppmärksamhetssvårighetern

Fokus-programmets tre skeden

FÖRSTA SKEDET

Träff 1−5: Träning i att rikta sin uppmärksamhet och att verbalisera

  • Titta
  • Lyssna
  • Beskriva

ANDRA SKEDET

Träff 6−8: Träning i att förlänga tankepausen

  •  Förläng tankepausen: stanna upp innan uppgiften påbörjas.
  • Granska uppgiften: stanna upp i slutet av uppgiften.
  • STOP-skylt som hjälpmedel.

TREDJE SKEDET

Träff 9-20: Träning i exekutiva färdigheter och strategier

  • Indelning av uppgifter i olika arbetsmoment. Barnen lär sig en modell för hur man utför en uppgift.
  •  Övningar i sociala färdigheter med hjälp av exekutiva färdigheter och strategier.
  • Övningar i gruppfärdigheter.

En vanlig Fokus-träff

1. En titt på veckan som gått
• Varje barn får berätta om en sak eller händelse från de närmaste
dagarna (sammanlagt 10 min).
2. En återblick på förra träffen: ”Vad gjorde vi sist?” (5 min).
• De olika träffarnas innehåll kopplas ihop.
3. Presentation av en ny uppgift, grupphandledaren visar modell
och gruppen jobbar med uppgiften (40 min).
• Gruppen funderar på den nya uppgiften: hur ska den genomföras och
vad har den gemensamt med tidigare uppgifter. Grupphandledarna
förklarar vilka belöningsgrunderna är.
• Grupphandledaren visar modell hur uppgiften ska utföras.
Man kan också involvera barnen i detta moment.
• Barnen jobbar intensivt med uppgifterna, antingen i grupp,
i par eller ensamma.
4. Utvärdering och självutvärdering (5 min).
5. Spel- eller lekstund (15 min).
Om träffen är längre än 75 minuter rekommenderar vi att man håller en paus

Forskning

Effekterna av Fokus-programmet har utvärderats under interventionens utvecklingsfas och spridninggskede med följande resultat (Paananen, Aro, Närhi & Aro, 2017):

  • 2/3 av de barn som deltog i Fokus-grupperna hade nytta av träningen och effekterna syntes i ett förbättrat arbete av eleven i klassrumssituationer och en minskning av problem avseende uppmärksamhet och exekutiva färdigheter.
  • Barn med medelsvåra problem hade mest nytta av träningen i Fokus-gruppen.
  • För barn med svåra problem, gällande uppmärksamet, exekutiva färidgheter eller beteende, verkar Fokus-interventionen inte vara till lika stor nytta som för barn med medelsvåra problem.
  • Därför kan Fokus-interventionen inte i första hand rekommenderas för barn med starkt trots eller tydliga tecken på beteendestörningar.

Källa: Paananen, M., Aro, T., Närhi, V., & Aro M. (2017). Group-based intervention on attention and executive functions in the school context. Educational Psychology.
Published online: 22 November 2017. doi: 10.1080/01443410.2017.1407407