Svenskspråkigt specialnummer av NMI Bulletin
Fredagen 31.5 2019 utkom det första svenskspråkiga specialnumret någonsin av NMI Bulletin – Tidskrift om lärande och inlärningssvårigheter. Det handlar alltså om en vetenskaplig tidskrift där det publiceras forskning via en process som kallas referentgranskning. Det här innebär att andra forskare, som valts ut av redaktionen på tidskriften, innan publikationen läser igenom och kritiskt utvärderar artiklarna. Om en artikel inte uppfyller tidskriftens krav så godkänns den inte för publikation. Om artikeln som helhet anses vara tillräckligt bra så får skribenterna feedback och förbättringsförslag av granskarna och ges sedan möjlighet att korrigera och förbättra sin artikel och möjligtvis få den godkänd för publikation efter redigering.
Att publicera en vetenskaplig artikel i en referentgranskad tidskrift som sedan läses och hänvisas till av andra forskare är grunden för att som enskild forskare eller forskningsgrupp nå ut med sitt eget arbete, men också för att avancera ifrågavarande vetenskap som helhet. Framtida forskning bygger på tillgång till tidigare publicerade resultat och reflektioner. Vi kan och bör vara försiktiga med att dra alltför långt gående slutsatser av en enskild studie eller artikel, men då tillräckligt många (väl genomförda och referentgranskade) studier visar samma eller liknande resultat så kan vi börja lita på att de ger en sanningsenlig bild av verkligheten.
Varför då ett svenskspråkigt specialnummer? Den överlägset största delen av forskning publiceras nuförtiden på engelska och av helt goda skäl. Inom de humanistiska vetenskaperna var 77% av alla artiklar skrivna på engelska (över 5 år, sammanlagt 265000 publikationer, källa: Research Trends, 2013). Det har visat sig att engelskspråkiga artiklar citeras oftare, åtminstone enligt en undersökning som fokuserade på naturvetenskaper, där en ännu större andel av publikationerna är engelskspråkiga.
Tanken med ett forskningens ”lingua franca” är logisk och på många sätt positiv. Genom ett gemensamt språk kan vi effektivare dela och ta del av en stor mängd forskning från hela världen. Det blir lättare att samarbeta och jämföra resultat som fås från olika delar av världen och olika kulturer. Samtidigt finns det också nackdelar med att så mycket av den forskning som publiceras skrivs på ett annat språk än författarnas modersmål. Språkkunskaperna är inte alltid tillräckliga och alla forskare får inte heller tillgång till resurser för att till exempel låta artikeln granskas. Att publicera på engelska kan också försämra möjligheterna att sprida sina resultat lokalt, vilket för många studier kan vara av större praktisk vikt än att de når en global spridning (läs mer om ämnet här.) Överlag har också vetenskapliga artiklar blivit svårare att läsa under det gångna århundradet, något som kanske också kan förklaras av att så många skriver på ett främmande språk. Det är ju nog så svårt att skriva förståeligt om komplicerade saker på sitt eget modersmål…
Vad gäller den aktuella publikationen av en finländsk vetenskaplig tidskrift med material enbart på svenska så vill jag argumentera för den och för framtida motsvarande just av ovan nämna skäl. Mycket av forskningen och materialet som presenteras i tidskriften är uttryckligen ämnade för finlandssvenska skolor. Resultaten gäller våra finlandssvenska barn och vi hoppas att genom den här publikationen nå ut till en läsarskara som utöver forskare består av personal i skolor och daghem, och varför inte även föräldrar som vill få en insikt i hur vi jobbar med barnen och varför. Vissa av artiklarna innehåller visserligen en hel del vetenskaplig jargong, i synnerhet då vi beskriver analysmetoder och statistik, men samtliga skribenter har ändå strävat efter att diskutera resultaten av sina studier på ett öppet och förståeligt sätt, och vi har haft fördelen att göra det på det språk vi kan bäst. Visst har det också varit en utmaning att leta reda på svenska översättningar av termer som vi i det dagliga arbetet oftast läser på engelska, men jag tror att den processen också gör oss bättre på ett område som många forskare borde öva sig mer på: att kommunicera våra resultat till människor omkring oss på ett begripligt sätt.
Med det sagt så uppmuntrar jag var och en att ta del av vårt arbete och förhoppningsvis lära sig nåt nytt av den allra färskaste svenskspråkiga forskningen.
Trevliga lässtunder önskar alla vi i ILS-projektet, övriga skribenter som bidragit samt redaktionen för specialnumret!
