Läsning, skrivning och benämning

Bakgrund och definitioner

Läs- och skrivförmågan utvecklas stegvis mot en läs- och skrivfärdighet med allt bättre flyt. Barnet måste först lära sig vissa grundläggande färdigheter för att  komma igång med läs- och skrivutvecklingen. Som grund för läs- och skrivutveckling ligger barnets språkliga utveck­ling före skolåldern, ordförrådets omfattning, benämningshastighet samt språkliga färdigheter. De starkaste prediktorerna för att lära sig läsa är: bokstavskännedom, fonologisk medvetenhet, snabb seriell benämning och ordförståelse.

För att kunna lära sig att göra kopplingar mellan grafem och fonem behövs bokstavskännedom. Detta är också grunden till att kunna avkoda. För att förstå innebörden av bokstäverna behövs fonologisk medveten. Detta betyder att man förstår att ord består av ljud.

Utvecklingen av läsförståelse är relaterad till läsflyt speciellt i början av läsutvecklingen. En person som läser flytande identifierar orden automatiskt och läsningen sker därför snabbt. Flyt i läsning innebär att högt kunna läsa en text i lämplig takt, med korrekt avkodning och med inlevelse och förståelse. Att läsa texten snabbt och felfritt kräver också att man klarar den minnesbelastning som längre meningar förutsätter. Automatiseringen av avkodningen är därför central för läsflytet.

Automatiseringen av läsförmågan har ett samband med benämningsförmågan. Med det avses förmågan att  återkalla språkliga benämningar på till exempel saker eller färger och benämna exempelvis bildserier eller objekt snabbt och felfritt. Benämningshastigheten har konstaterats ha ett samband med olika sorter av läsuppgifter så som igenkänning och läsning av ord och text, läsförståelse och med läshastigheten.

Beskrivning av delprojektet

ILS 1 (2015-2019)

Inom projektet ILS 1 som pågick under åren 2015-2019 samlade vi in forskningsmaterial gällande finlandssvenska barns läs-, skriv- och benämningsförmåga. Vi följde upp en större grupp elever från hösten i årskurs 1 till våren i årskurs 3. Vi gjorde även tvärsnittsstudier i årskurserna 2, 3 och 5. Förutom information om elevernas läs-, skriv- och benämningsförmåga samlade vi även in data om elevernas räkneflyt, motivation för läsning och skrivning samt deras upplevda självförmåga. Föräldrarna besvarade ett omfattande frågeformulär om bl.a. familjens språkbakgrund, läsvanor, läsintresse och ärftlighet för läs- och skrivsvårigheter. Parallellt med forskningen utarbetade och normerade vi tre olika material för kartläggningen av läs-, skriv- och benämningsförmåga.

Publicerat material och normer

ILS – Individuell Läsning och Skrivning (2019) är ett material för kartläggning av läs- och skrivförmågan. ILS-materialet består både av gruppuppgifter och individuella uppgifter med normer för årskurserna 1, 2, 3 och 5. Läs mera under Material.

SSB – Test i Snabb Seriell Benämning (2019) används för att testa benämningsförmågan hos barn. Testet består av åtta uppgifter; Färger, Siffror, Bokstäver, Föremål, Siffror och bokstäver, Färger, Siffror och bokstäver, Verb och Ord. SSB-testet har normer för finlandssvenska barn i åldern 6-12 år. Läs mera under Material.

VBT – Verbbenämningstest (2019) är en finlandssvensk bearbetning av det ursprungliga finska testet Toimintanimeämistesti som ­publicerades samtidigt. Testet har normer för ­finlandssvenska 6–12 åringar. Läs mera under Material.

I samband med normeringen av ILS-materialet samlade vi även in finlandssvenska normer för delprovet Ordförståelse ur ”DLS för skolår 2 och 3” och ”DLS för skolår 4-6” (Järpsten & Taube, 2010) samt för deltestet Läsförståelse ur kartläggningsmaterialet ”LäSt – Test i Läsförståelse, läsning och stavning” (Elwér, Fridolfsson, Samuelsson,Wiklund,2016). Deltestet ordförståelse  har normer för elever i årskurs 1, 2, 3 och 5. Eleverna i årskurs 1 har genomfört samma delprov som eleverna i årskurs 2. Deltestet läsförståelse har normer för årskurs 3 och 5. Normerna hittas på Hogrefe Psykoligiförlagets hemsida, www.hogrefe.fi, eller under länkarna nedan:

Ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3: normer för åk 1,  2 och 3

Ordförståelde ur DLS för skolår 4-6: normer för åk 5

Läsförståelse ur LäSt – Test i läsförståelse, läsning och stavning åk 1–6: normer för åk 3 och 5

 

ILS 2 (2019-2022)

Från och med hösten 2019 fortsätter projektet som ILS2-projektet och pågår till juni 2022. Inom delområdet för läsning, skrivning och benämning kommer vi att fortsätta följa upp läs- och skrivutvecklingen för elevgruppen som ingått i ILS1-projektet (åk 1-3) i årskurserna 5 och 7.

Vi kommer att utveckla material för kartläggning och uppföljning av läs-, skriv- och benämningsförmåga samt läsförståelse i årskurserna 7 och 9. Materialet för årskurs 7 kommer att normeras och publiceras under ILS2-projektets gång.

Vi kommer även att utarbeta ett nytt datorbaserat övningsprogram som fortsättning på Spel–Ett. Detta övningsprogram syftar specifikt till att ge elever träning i läsflyt, Spel-Ett Läsflyt. Motsvarande övningsprogram finns redan på finska.

Under fliken Fortbildningar hittar du information om fortbildningar som ordnas inom projektet.