ILS slutseminarium

Välkommen på Inlärning och stöd i finlandssvenska skolor-projektets slutseminarier!

Torsdagen den 24 januari 2019 kl. 9.00-17.00
G18, Helsingfors

Torsdagen den 14 februari 2019 kl. 9.00-17.00
Academill, Vasa

I seminarierna medverkar som gästföreläsare Ulrika Wolff, Inger Fridolfsson och Vesa Närhi.

Inbjudan som pdf: ILS-projektet_Inbjudan till slutseminarium

Läs mer om programmet här: http://inlarningochstod.fi/ils-slutseminarium-program/

Anmäl dig här: http://inlarningochstod.fi/ils-slutseminarier/

Ny HURTIG-utbildning i Helsingfors

Ännu finns det några platser kvar till vår Helsingforsutbildning. Målgruppen är personer som jobbar med barn under skolåldern i en konsultativ roll och som vill ha verktyg för att stöda barn med uppmärksamhetssvårigheter i daghems- och förskolemiljö. Deltagarna förutsätts kunna jobba konsultativt med ett barn under hösten.

Mer info och anmälningsformulär hittas här.

Finlandssvenska material för kartläggning av läs- och skrivförmåga

Inom ILS-projektet är målsättningen att skapa finlandssvenska och normerade material för att kartlägga och följa upp läs- och skrivförmågan hos elever i grundläggande utbildning. Fokus för arbetet är elever i årskurserna 1, 2, 3 och 5. Materialet ILS – Individuell Läs- och Skrivförmåga publiceras i slutet av det här året.

Redan nu finns en del material som antingen är helt finlandssvenska eller har fått finlandssvenska normer. Så här i början av vårterminen vill jag ge en uppdatering om vad som finns tillgängligt.

De flesta är säkert bekanta med de finlandssvenska materialen för kartläggning av läsförståelse; Ida och Filip – kartläggning av läsförståelse i åk 5 (Staffans, Risberg & Kronberg, 2010), Frida och djuren – kartläggning av läsförståelse i åk 2 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2013), Fyra toner på dragspelet – kartläggning av läsförståelse i åk 3 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2014).

Parallellt med läsförståelsematerialen utkom KSS diktamen åk 2 (Staffans m.fl, 2013) och KSS Diktamen åk 5 (Staffans m.fl, 2010). Mera information om dessa material finns på Lärums webbplats (www.larum.fi)

För att identifiera personer i riskzon för dyslexi med hjälp av främst fonologiska deluppgifter finns numera också ett åldersmässigt rätt heltäckande finlandssvenskt testbatteri. Den sk DUVAN-familjen består av FS-Duvan – Dyslexiscreening för finlandssvenska ungdomar och vuxna (Lindgren & Laine, 2015) med normer för årskurs 1 i yrkesskola och i gymnasiet samt för första årets studerande på universitet, Lilla FS-Duvan – Dyslexiscreening för finlandssvenska elever i årskurs 3, 5 och 7 (Lindgren & Laine, 2016) och FS-Mini Duvan – Test av fonologisk medvetenhet hos finlandssvenska förskolebarn (Lindgren & Laine, 2017).  Materialen är omarbetade från rikssvenska motsvarande test utvecklade av Ingvar Lundberg och Ulrika Wolff. De finlandssvenska materialen finns till försäljning via Hogrefe Psykologiförlaget i Sverige.

I många skolor används olika testmaterial som är utarbetade i Sverige. Några av materialen har finlandssvenska normer.

Läskedjor-2 (Jacobson, 2014) är ett lätt administrerat test som mäter automatik i ordavkodningsprocessen. Detta material har heltäckande finlandssvenska normer för hela den grundläggande utbildningen från åk 1-9 samt för åk 1 i gymnasiet. Normerna är från år 2014 och 2015. De finlandssvenska normerna finns att ladda ner från Hogrefe Psykologiförlagets webbplats (www.hogrefe.se)

Inom ILS-projektet har några delprov från rikssvenska tester använts och samtidigt fått finlandssvenska normer. Delprovet ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3 (Järpsten &Taube, 2010) har finlandssvenska normer (2016) för dessa båda årskurser. För årskurs 5 finns också finlandssvenska normer (2017) för delprovet ordförståelse ur DLS för skolår 4 – 6 (Järpsten & Taube, 2010). Normerna kan gratis laddas ner via www.hogrefe.se.

För årskurserna 7 och 9 finns finlandssvenska normer för de gruppbaserade delproven ordförståelse, diktamen och läsförståelse ur LS – Reviderad. Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet (Johansson, 2004). Dessa normer har redan några år på nacken och baseras på data från år 2007 och 2008. Normerna finns på Hogrefe Psykologiförlagets webbplats, www.hogrefe.se.

Ann-Katrine Risberg

 

ILS-projektet presenterades på seminarium i Tyskland

Det händer mycket inom ILS-projektet fastän det varit ganska lugnt här på bloggen. Mycket sk tyst arbete pågår med analys av resultat, planering och skrivande av testhandledningar etc.

Nu är det redan november, men vi vill ändå berätta om European Dyslexia Associations höstseminarium som arrangerades i början av oktober i München i Tyskland. I seminariet deltog Ann-Katrine Risberg och Pia Vataja från ILS-projektet. Under nästan tre dagar fick vi lyssna till några kända forskare inom området samt höra om olika forskningsprojekt som pågår i olika länder kring dyslexi och andra inlärningssvårigheter.

Ann-Katrine Risberg

The European Dyslexia Association (grundad år 1987 i Belgien) fungerar som en paraplyorganisation för personer som har läs- och skrivsvårigheter och/eller andra specifika inlärningssvårigheter. Den riktar sig även till föräldrar och professionella som arbetar med dessa frågor. Med några års mellanrum arrangeras större konferenser och årligen ordnas seminarier med fokus på inlärningssvårigheter.

Internationellt kända forskare såsom Maggie Snowling, Franck Ramus och Karin Landerl var några av huvudföreläsarna på det här seminariet. Maggie Snowling höll en problematiserande föreläsning kring dyslexi, språkliga svårigheter och sambandet mellan dessa. Franck Ramus föreläste om visuella svårigheter och dyslexi, medan Karin Landerls föreläsning berörde lexikal processering vid dyslexi.

Pia Vataja

Vi hade turen att både få hålla en muntlig presentation samt en poster. Ann-Katrine höll en föreläsning med temat tidig identifiering av en- och tvåspråkiga elever med tecken på läs- och skrivsvårigheter samt huruvida vårt kartläggningsmaterial passar för båda språkgrupperna. Under en postersession presenterade Pia sin forskning om den tidiga läsutvecklingen för en- och tvåspråkiga elever i Svenskfinland. Det var uppmuntrande och roligt att många var så intresserade av vårt projekt och de kartläggningsmaterial som vi utformar för en språklig minoritet i Finland. Vi fick diskutera med människor som också representerade minoritetsspråk i sina respektive länder, såsom katalanska i Spanien, walesiska i Storbritannien etc.

Ann-Katrine Risberg

Fortbildning – Strukturerat stöd för rastlösa barn i daghem och förskola; VASA

HURTIG (TOMERA) – Konsultationsmodell för daghem – strukturerat stöd för rastlösa barn; Vasa

Goda nyheter! Vi kommer att organisera HURTIG fortbildning även i Vasa! Kursen är exakt densamma som i Helsingfors. Ifall någon redan anmält sig till kursen i Helsingfors men vill byta så kan ni meddela Henrik Husberg per e-post: henrik.husberg@nmi.fi.

Målgrupp:

Personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg som arbetar eller kan arbeta konsultativt samt psykologer som jobbar inom förskoleverksamhet och barnomsorg.

Fortbildningens innehåll:

Under fortbildningen går vi igenom utvecklingen av uppmärksamhet och exekutiva färdigheter hos barn. Vi bekantar oss med stödåtgärder riktade mot barn med uppmärksamhetssvårigheter och går igenom hur man med hjälp av en konsultationsmodell kan stöda personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg. Vi behandlar konsultationsmodellens innehåll och genomförande inom förskolornas och daghemmens vardag.

Tidtabell och kostnad för fortbildningarna:

Fortbildningen inleds med ett närstudietillfälle 5.2 2018 i Vasa och fortsätter med en handledningsträff 16.4 2018. Fortbildningen är gratis men deltagarna eller deras arbetsgivare står själva för resekostnader samt lunch.

Utvecklingsarbete:

I samband med att de första svenskspråkiga HURTIG konsultationerna ordnas samlar vi även in material för att utvärdera metoden. Detta sker genom att deltagarna fyller i några korta blanketter där de dokumenterar konsultationsträffarnas gång. Syftet är att utvärdera metodens genomförbarhet.

Anmälan till fortbildningen:

Anmäl er till fortbildningen via Niilo Mäki Institutets webbshop kauppa.nmi.fi under Svenskspråkiga utbildningar. 

Direktlänk till anmälning här.

Tilläggsinformation fås av utbildarna (kontakta gärna i första hand Henrik Husberg):

 Mika Paananen
 PsL, tf. projektledare
 Niilo Mäki Institutet
 050-3685208
 mika.paananen@nmi.fi
 
Henrik Husberg
 PeM, tf. projektledare
 Niilo Mäki Institutet
 050-5644556
 henrik.husberg@nmi.fi
 
Susanna Slama
 PsM, projektforskare
 Niilo Mäki Institutet
 050-4650665
 susanna.slama@nmi.fi
 
Jannika Backholm
 PeM, projektassistent
 Niilo Mäki Institutet
 050-5296323
 jannika.backholm@nmi.fi

Fortbildning – Strukturerat stöd för rastlösa barn i daghem och förskola; HELSINGFORS

HURTIG (TOMERA) – Konsultationsmodell för daghem – strukturerat stöd för rastlösa barn; Helsingfors

Uppdatering: Vi har nu slagit fast andra tillfällets datum och tid till 9.4 2018, 12-15. Vi har också bestämt oss för att ordna motsvarande fortildning i Vasa, se skilt inlägg här.

Vi tar nu emot anmälningar till denna gratis fortbildning! Klicka på direktlänken nederst för att anmäla er, eller ta kontakt med oss ifall ni vill ha mera information.

Målgrupp:

Personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg som arbetar eller kan arbeta konsultativt samt psykologer som jobbar inom förskoleverksamhet och barnomsorg.

Fortbildningens innehåll:

Under fortbildningen går vi igenom utvecklingen av uppmärksamhet och exekutiva färdigheter hos barn. Vi bekantar oss med stödåtgärder riktade mot barn med uppmärksamhetssvårigheter och går igenom hur man med hjälp av en konsultationsmodell kan stöda personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg. Vi behandlar konsultationsmodellens innehåll och genomförande inom förskolornas och daghemmens vardag.

Tidtabell och kostnad för fortbildningarna:

Fortbildningen inleds med ett närstudietillfälle 22.01.2018 klockan 10-16 i Helsingfors och fortsätter med en handledningsträff 9.4 2018 klockan 12-15. Fortbildningen är gratis men deltagarna eller deras arbetsgivare står själva för resekostnader samt lunch.

Utvecklingsarbete:

I samband med att de första svenskspråkiga HURTIG konsultationerna ordnas samlar vi även in material för att utvärdera metoden. Detta sker genom att deltagarna fyller i några korta blanketter där de dokumenterar konsultationsträffarnas gång. Syftet är att utvärdera metodens genomförbarhet.

Anmälan till fortbildningen:

Anmäl er till fortbildningen via Niilo Mäki Institutets webbshop kauppa.nmi.fi.

Direktlänkt till anmälning.

Tilläggsinformation fås av utbildarna (kontakta gärna i första hand Henrik Husberg):

 Mika Paananen
 PsL, tf. projektledare
 Niilo Mäki Institutet
 050-3685208
 mika.paananen@nmi.fi
 
Henrik Husberg
 PeM, tf. projektledare
 Niilo Mäki Institutet
 050-5644556
 henrik.husberg@nmi.fi
 
Susanna Slama
 PsM, projektforskare
 Niilo Mäki Institutet
 050-4650665
 susanna.slama@nmi.fi
 
Jannika Backholm
 PeM, projektassistent
 Niilo Mäki Institutet
 050-5296323
 jannika.backholm@nmi.fi

Glad sommar!

ILS on työskennellyt kiireellä aina kesäloman alkuun asti. Keväällä kerättyä aineistoa on koodattu ja saatuja tuloksia on analysoitu alustavasti kesäkuussa. Aineistoa on kertynyt todella hienosti keväällä sekä lukuvuoden aikana. Kiitämme lämpimästi kaikkia mukana olleita kouluja ja opettajia sekä muuta henkilökuntaa tähän astisesta hyvästä yhteistyöstä!

ILS toivottaa kaikille hyvää kesää!

ILS har haft bråda dagar ända till semestern. Vi har matat in vårens material och utfört preliminära analyser i juni. Vårens och läsårets datainsamling har gått riktigt bra. Vi vill rikta ett varmt tack till alla skolor och lärare samt annan personal för det goda samarbetet så här långt!

ILS önskar er alla en trevlig sommar!

Tilastotieteilijämme Jari analysoi kerättyä tietoa yhdessä Luki-puolen hankkeenvetäjän Paulan kanssa / Vår statistiker Jari analyserar data tillsammans med Läs-sidans projektledare Paula

Normeringsrundan i april 2017

I skrivande stund är det den sista skoldagen i april och en intensiv månad är till ända inom läs- och skrivdelen i ILS-projektet. Den här månaden har 17 olika testledare träffat totalt nästan 1000 elever i årskurserna 2 och 5 runtom i Svenskfinland. Eleverna har deltagit i datainsamlingen för normering av material för kartläggning av läs- och skrivfärdighet som vi utarbetar inom projektet.

ILS testmaterial
ILS testmaterial

Kartläggningstillfällena i skolorna har förlöpt smidigt och utan några större problem. En av de största bidragande faktorerna till det är det positiva bemötandet från skolornas sida. Vi är tacksamma för det fina mottagande vi fått i skolorna och för den flexibilitet som lärarna visat när vi befunnit oss i skolan och arbetat med eleverna. Vi har varit i klasserna och gjort uppgifter med eleverna två till tre lektioner beroende på årskurs. Därtill har vi träffat eleverna individuellt 10-20 minuter per elev. Beroende på elevantalet i skolorna och beroende på om det varit en eller flera testledare i en skola har vissa skolor haft oss där nästan två veckor. För oss testledare har mötet med eleverna gett mycket. Det har varit en ära att få träffa alla fina elever dessa veckor. Trots att mötena med eleverna varit korta har det ändå känts som om vi fått en god kontakt med dem. Eleverna i årskurs 2 träffade vi när de gick i årskurs 1 och kommer att träffa ännu en gång när de är i årskurs 3. Det ser vi fram emot!

Nu återstår ”bara” ett stort arbete med rättande av uppgiftshäften, lyssnande på inspelningar, inmatning av resultat i statistikprogram och tillhörande analyser.

Från ILS-projektets sida riktar vi igen ett stort och varmt tack till alla lärare och elever för ett gott samarbete även denna vår! Vi tackar också våra testledare som arbetat effektivt och noggrant under denna intensiva månad!

ILS i februari

I början av februari föreläste Pia Vataja och Laura Tepponen för klasslärarstuderande vid Helsingfors universitet om Finlandssvenska verktyg för bedömning av läs- och skrivförmåga samt utmaningar för läs- och skrivutvecklingen. En salfull ungdomar under ledning av universitetslektor Anna Slotte fick höra om läsutveckling hos elever i de tidiga åren och vilka utmaningar i läsutvecklingen vi som lärare kan möta i vårt arbete med dem. Klasslärarstuderandena fick också en insyn i vilka verktyg som utarbetas inom ILS-projektet för att kartlägga läs-, skriv- och benämningsförmågan hos elever. Det var både trevligt och givande att möta dessa entusiastiska ungdomar.

Senare i februari deltog Paula Salmi, Ann-Katrine Risberg, Pia Vataja och Laura Tepponen i Kenneth Eklunds disputation vid Jyväskylä universitet med temat ”School-aged reading skills of children with family history of dyslexia-predictors, development and outcome”. Opponent på disputationen var professor Marja Vauras från Åbo universitet och som kustos fungerade Timo Ahonen från Jyväskylä universitet. Eklund konstaterade i sin färska doktorsavhandling, efter att ha följt upp samma elever i 15 år i ”Jyväskylä longiditunal study of dyslexia”, att riskerna för läs- och skrivsvårigheter redan kan förutspås i den tidiga barndomen och att man redan tidigt kan stöda deras språkliga utveckling. Detta stärker också vår uppfattning om att ILS-verktygen för finlandssvenska barn verkligen behövs.

I övrigt kartlägger ILS för tillfället benämningsförmågan hos elever i åk 5, för att senare få normer för finlandssvenska elever i benämning. Elever i förkolan, åk 1, åk 2 och åk 3 kartlades redan i fjol våras.

Dessutom börjar vi samla in material för att utvärdera effekten av Maltti  – träningsprogram i smågrupp för 8-11 åringar med svårigheter i uppmärksamhet och exekutiva funktioner. De första svenskspråkiga grupperna har precis avslutat interventionen och feedbacken så här långt har varit väldigt positiv!

Pia Vataja och Henrik Husberg

ILS-projektet i Dalarna i Sverige

Den sista veckan i januari skedde mycket utåtriktad verksamhet inom ILS-projektet. Efter två styrgruppsmöten och representation på Educa-mässan tillbringade sedan Pia Vataja och Ann-Katrine Risberg de två sista dagarna i januari i Sverige. Vi medverkade i det Nordiska nätverket för forskning om läsning och skrivning som ordnades vid Högskolan Dalarna i Falun.

Nätverksmötet inleddes med ett symposium kring temat ”Vad är de stora utmaningarna för läs- och skrivforskningen just nu?”. Symposiet lockade ca 200 lärare i årskurserna F-6 från Falun med omnejd som fick lyssna på presentationerna.  Vi informerade om våra kommande verktyg för kartläggning av elevers läs- och skrivförmåga. I samband med detta kunde vi berätta för de rikssvenska lärarna att vi för testning av finlandssvenska elevers läs- och skrivförmåga hittills plockat i princip allt i testväg från Sverige. Det kändes därför lite extra roligt att få presentera glimtar ur vårt material. Övriga presentationer berörde bland annat bedömning av läsförståelse och hur man i skolan kan stöda elever som har annat hemspråk än svenska. I presentationerna varvades det fint mellan teori och praktik.

Den andra dagen ägnades åt nätverksmöte för oss som jobbar med läs- och skrivforskning i Sverige, Norge och Finland. Mest beröringspunkter gällande vad som är på gång just nu inom just det här området inom just det här nätverket upplevde vi att vi har med Lesesenteret i Stavanger och Linnéuniversitetet i Växjö. I Stavanger forskar man bl.a. om norska barns läs- och skrivutveckling jämfört med finskspråkiga barns utveckling i skolstarten. Den här forskningen sker i samarbete med Marja-Kristiina Lerkkkanen från Jyväskylä universitet. Intressant, tycker vi som forskar om finlandssvenska barns läs- och skrivutveckling. Vid Linnéuniversitetet har man bedrivit intressant och framgångsrik interventionsforskning med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Tarja Alatalo, som verkar som universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, hade skött om de praktiska arrangemangen för nätverksträffen. Allt var välordnat och välfungerande och vi kände oss mycket välkomna där.

Ann-Katrine Risberg