ProSkola – en del av ILS-2 projektet

Som en del av ILS-2 projektet kommer vi under åren 2019-2022 att starta upp och implementera en modell som går under namnet ProSkola i flera finlandssvenska skolor. Modellen, som bygger på beteendepsykologiska principer med fokus på positivt samspel, är redan i användning i många finska skolor och i skolor runtom i världen. På finska går modellen under namnet ProKoulu och internationellt kallas modellen SWPBIS (School Wide Positive Behavior Intervention and Support) eller PBS (Positive Behavior Support). På svenska kommer modellen alltså att gå under namnet ProSkola.

Vad är ProSkola (eller PBS)?

ProSkola är en modell som utvecklats för att stödja positivt beteende i skolan. I modellen utgår man från beteendepsykologiska grundprinciper om att framför allt förstärka positivt beteende och underlätta för både vuxna och barn att handla enligt vissa uppställda beteendeförväntningar. Man utgår från vissa principer, eller värderingar. Alla på skolan, såväl personal som elever, är involverade i att bestämma dessa och förbinder sig sedan att följa dem. Från de allmänna principerna, eller värderingarna, funderar man sedan vad detta betyder i praktiken. Respekt är ett exempel på en värdering som många skolor valt som en av sina grundvärderingar. På skolan funderar man sedan gemensamt och bestämmer sig för hur det konkret ser ut i klassrummet, i korridoren, i badrummet, i matsalen, när man respekterar varandra. Dessa beteendeförväntningar ska sedan tydliggöras så att alla är medvetna om dem. Ett gott stöd på allmän nivå är alltså utgångspunkten. När detta fungerar är det relativt enkelt att bygga på med mera individualiserade insatser för de som behöver det. Beteendeförväntningarna levandegörs med hjälp av tydliga instruktioner både skriftligt och muntligt och genom feedback som ges både muntligt och i form av konkreta märken (”tokens”) och belöningar. Det finns också ett ProSkola-team på skolan som ser till att fokus hålls på positivt beteende och att principerna hålls aktiva och levande i skolans vardag.

Tydliga beteendeförväntningar som utgår från skolans värderingar finns synliga upp på väggen runtom i skolan. De levandegörs genom att man betonar dem i vardagen.

Exempel från Amsterdam: Merkelbach Skola och SBO Prof. Dumont

Jag fick äran att vara en av ILS-projektets representanter på ett studiebesök till Amsterdam, som Svenska Kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne ordnade för förskolepersonal i mitten av april detta år (2019). Under studieresan fick vi information om det nederländska skolsystemet och delades sedan in i mindre grupper som for på olika studiebesök till skolor och daghem i Amsterdam. Jag hade turen att få besöka två skolor som båda hade implementerat ProSkola-modellen. Jag var mycket glad att få besöka skolor, eftersom jag fick möjlighet att se hur modellen verkade fungera i en icke-finländsk kontext!

Studiebesök till Merkelbach Skola i Amsterdam

Merkelbach Skola och SBO Professor Dumont är båda skolor lite utanför centrum av Amsterdam. I dessa områden bor relativt mycket folk med olika nationaliteter, vilket också återspeglas i att en relativt stor andel av skolornas elever har annat modersmål än holländska. Merkelbach skola är en allmän skola, medan SBO Professor Dumont är en skola för elever med olika inlärnings- eller beteendeproblem.

Första intrycket när vi kom in i Merchelbach skolas skolbyggnad var att de måste ha städat före vi kom: allt var i tipptopp skick, jackorna hängde snyggt på krokar och väskorna var placerade i rad på hatthyllorna ovanpå. På väggarna fanns laminerade A4-pappersark med tydligt utskrivna beteendeförväntningar. Eleverna var främst inne i klassrummen, men de som hade ärende utanför klassrummet rörde sig lugnt och stilla. Rektorn skrattade när jag frågade om de nyss städat och sa att nej, ordning är bara något som hör till värderingen respekt som är en del av skolans ProSkola-riktlinjer.

Eftersom respekt, vänlighet och ansvar är viktiga värderingar i den här skolan värdesätter man också ordning och reda i praktken. Detta syns i korridoren.

Positiva erfarenheter av ProSkola

Trots fokus på ordning var det ingen auktoritär stämning i skolan. Vi fick besöka olika klassrum och från mitt besök i en klass med 9-10-åringar var det tydligt att eleverna verkade trivas: flera sa att det bästa med skolan var deras fina lärare. Personalen verkade väldigt nöjda med programmet och eleverna likaså. Det fanns tydliga regler, lärarna påmindes om att ge positiv feedback och det fanns tydliga sätt att hantera problemsituationer. Om det uppstod problem med någon elev sattes extra stöd in med tydligare beteendeförväntningar (tätare feedback och även ett belöningssystem) och ett närmare samarbete med hemmet. Personalen på skolan samarbetade, det fanns möjlighet att konsultera beteendecoachar, familjearbetare och skolpsykolog. Största utmaningen med att implementera ProSkola-modellen var enligt rektorn att lära sig hur man skulle reagera vid problemsituationer och hur man skulle lära ut beteendefärdigheter. Modellen tar 3 år att implementera, och rektorn upplevde att det krävdes den tiden för att ändra kulturen i skolan.

I SBO Professor Dumont hade man liknande erfarenheter av ProSkola-modellen. Svårigheterna där bestod av lärarbrist och att det på grund av många personalbyten och många obehöriga lärare var svårt att upprätthålla principerna för ProSkola tillräckligt systematiskt. Elevunderlaget var också mera utmanande, med många barn med specialbehov. Rektorn var ändå mycket nöjd med programmet. Hon berättade att skolan för 5 år sedan hade fått varningar av staden eftersom de hade så grava problem och undermåliga resultat. De hade tagit in ProSkola-programmet i det skedet och nu, 5 år senare, löper vardagen i skolan på ett helt annat sätt. Trots rekryteringssvårigheterna är det ett krav att alla nya lärare ska vara villiga att följa ProSkola-principerna. ”Because it works” konstaterade rektorn.

Studiebesök vid MerkelBach skola. Vi fick höra hur de implementerat trestegsstödet och hur man också där integrerar principerna för ProSkola.

Skolorna i Amsterdam skiljer sig på många sätt från skolorna i Finland. Det läggs t.ex. stor vikt vid testningar och uppföljningar av eleverna. Eleverna måste i ett tidigare skede, redan i lågstadiet, välja bana i livet (yrkesinriktad eller teoretiskt inriktad). Man pratar ganska snabbt om begåvning och intelligens när det gäller elevens prestationer. I alla fall i de skolor vi fick besöka sågs nivåindelning som en enbart positiv sak, något som gjorde det möjligt för alla elever att få undervisning enligt sin egen nivå. På de skolor vi fick besöka hade man också ett tätare samarbete inom skolan, mellan lärare och mellan lärare och övrig elevvårdspersonal. Man kunde ha en expert som kom in i klassen och observerade med relativt låg tröskel. ProSkola-modellen förutsätter ett tätt samarbete mellan skolans vuxna. Om jag tänker på utmaningarna med att implementera ProSkola-modellen i Finland, så tror jag att de är ganska lika som de i Amsterdam. Samtidigt tror jag att skolkulturen i Finland har en starkare betoning på den enskilda lärarens självständighet, vilket gör att skolöverskridande regler och samarbete kan kräva en viss kulturförändring.

Sammanfattning

De erfarenheter jag fick av studiebesöksresan till Amsterdam och av att få se ProSkola-modellen i praktiken fick mig att känna mig väldigt glad att modellen nu kommer att tas i bruk i Svenskfinland. ProSkola är en modell där ordning och tydliga beteendeförväntningar kombineras med samarbete, värme och uppmuntran. Det är en modell som förbättrar trivseln för både skolpersonal och elever. Den kräver mycket av de vuxna i form av samarbete och vilja att själv lära sig nytt, ta emot feedback på sitt eget sätt att jobba och hålla fokus på det positiva. Den kräver tid, eftersom det handlar om att förändra skolkulturen, men det verkar utifrån de erfarenheter jag fick i Amsterdam vara väl värt besväret! En skola där personal och elever trivs stärker både inlärningen och välmåendet.

Jag kommer själv att avsluta mitt arbete för NMI och fortsätta med andra utmaningar, men jag önskar mina kollegor lycka till med att föra det här otroligt viktiga arbetet vidare!

Med önskan om en fin sommar,

Susanna Slama, Niilo Mäki Institutets ILS-projekts projektforskare 2015-19

Svenskspråkigt specialnummer av NMI Bulletin

Fredagen 31.5 2019 utkom det första svenskspråkiga specialnumret någonsin av NMI Bulletin – Tidskrift om lärande och inlärningssvårigheter. Det handlar alltså om en vetenskaplig tidskrift där det publiceras forskning via en process som kallas referentgranskning. Det här innebär att andra forskare, som valts ut av redaktionen på tidskriften, innan publikationen läser igenom och kritiskt utvärderar artiklarna. Om en artikel inte uppfyller tidskriftens krav så godkänns den inte för publikation. Om artikeln som helhet anses vara tillräckligt bra så får skribenterna feedback och förbättringsförslag av granskarna och ges sedan möjlighet att korrigera och förbättra sin artikel och möjligtvis få den godkänd för publikation efter redigering.

Att publicera en vetenskaplig artikel i en referentgranskad tidskrift som sedan läses och hänvisas till av andra forskare är grunden för att som enskild forskare eller forskningsgrupp nå ut med sitt eget arbete, men också för att avancera ifrågavarande vetenskap som helhet. Framtida forskning bygger på tillgång till tidigare publicerade resultat och reflektioner. Vi kan och bör vara försiktiga med att dra alltför långt gående slutsatser av en enskild studie eller artikel, men då tillräckligt många (väl genomförda och referentgranskade) studier visar samma eller liknande resultat så kan vi börja lita på att de ger en sanningsenlig bild av verkligheten.

Varför då ett svenskspråkigt specialnummer? Den överlägset största delen av forskning publiceras nuförtiden på engelska och av helt goda skäl. Inom de humanistiska vetenskaperna var 77% av alla artiklar skrivna på engelska (över 5 år, sammanlagt 265000 publikationer, källa: Research Trends, 2013). Det har visat sig att engelskspråkiga artiklar citeras oftare, åtminstone enligt en undersökning som fokuserade på naturvetenskaper, där en ännu större andel av publikationerna är engelskspråkiga.

Tanken med ett forskningens ”lingua franca” är logisk och på många sätt positiv. Genom ett gemensamt språk kan vi effektivare dela och ta del av en stor mängd forskning från hela världen. Det blir lättare att samarbeta och jämföra resultat som fås från olika delar av världen och olika kulturer. Samtidigt finns det också nackdelar med att så mycket av den forskning som publiceras skrivs på ett annat språk än författarnas modersmål. Språkkunskaperna är inte alltid tillräckliga och alla forskare får inte heller tillgång till resurser för att till exempel låta artikeln granskas. Att publicera på engelska kan också försämra möjligheterna att sprida sina resultat lokalt, vilket för många studier kan vara av större praktisk vikt än att de når en global spridning (läs mer om ämnet här.) Överlag har också vetenskapliga artiklar blivit svårare att läsa under det gångna århundradet, något som kanske också kan förklaras av att så många skriver på ett främmande språk. Det är ju nog så svårt att skriva förståeligt om komplicerade saker på sitt eget modersmål…

Vad gäller den aktuella publikationen av en finländsk vetenskaplig tidskrift med material enbart på svenska så vill jag argumentera för den och för framtida motsvarande just av ovan nämna skäl. Mycket av forskningen och materialet som presenteras i tidskriften är uttryckligen ämnade för finlandssvenska skolor. Resultaten gäller våra finlandssvenska barn och vi hoppas att genom den här publikationen nå ut till en läsarskara som utöver forskare består av personal i skolor och daghem, och varför inte även föräldrar som vill få en insikt i hur vi jobbar med barnen och varför. Vissa av artiklarna innehåller visserligen en hel del vetenskaplig jargong, i synnerhet då vi beskriver analysmetoder och statistik, men samtliga skribenter har ändå strävat efter att diskutera resultaten av sina studier på ett öppet och förståeligt sätt, och vi har haft fördelen att göra det på det språk vi kan bäst. Visst har det också varit en utmaning att leta reda på svenska översättningar av termer som vi i det dagliga arbetet oftast läser på engelska, men jag tror att den processen också gör oss bättre på ett område som många forskare borde öva sig mer på: att kommunicera våra resultat till människor omkring oss på ett begripligt sätt.

Med det sagt så uppmuntrar jag var och en att ta del av vårt arbete och förhoppningsvis lära sig nåt nytt av den allra färskaste svenskspråkiga forskningen.

Trevliga lässtunder önskar alla vi i ILS-projektet, övriga skribenter som bidragit samt redaktionen för specialnumret!

Vårhälsningar från lässidan inom ILS-projektet!

Snart är det här läsåret slut och vi avrundar också småningom ILS-projektet. För båda delprojekten har det varit en intensiv vår med mycket arbete. Vi ordnade två lyckade slutseminarier i Helsingfors och Vasa i början av året med både inbjudna gästföreläsare och egna föreläsningar.

Efter slutseminarierna har lässidan haft skolningar på olika orter i Svenskfinland i användningen av de kartläggnings- och testmaterial som vi utarbetat under projekttiden; ILS – Individuell Läsning och Skrivning (Risberg m.fl., 2019) och SSB – Test i Snabb Seriell Benämning (Salmi m.fl., 2019). Det kändes viktigt och bra för oss att få bjuda er på dessa utbildningsdagar där innehållet fokuserade på praktisk användning men också på den vetenskapliga grund materialen baserar sig. Både ILS och SSB har normer för årskurserna 1, 2, 3 och 5. SSB-testet har även normer för förskolan. För er som inte rymdes med eller hade möjlighet att delta i skolningarna kommer nya chanser i höst i och med två UBS-finansierade skolningar som ordnas i Vasa och Helsingfors. Datum för dessa är inte fastställda, men information om dem kommer i början av hösten. Därtill ordnas en lite mer omfattande skolning på 2 sp inom LUKILOKI-fortbildningen (Jyväskylä universitet) den 30.10 i Tammerfors. Läs mera om den på www.koju.nmi.fi där du också kan anmäla dig om du önskar delta.

ILS – Individuell Läsning och Skrivning har funnits till försäljning en månad nu, och SSB – Test i Snabb Seriell Benämning går också inom kort i tryck. Även VBT – Verbbenämningstest (Laine m.fl., 2019) som främst är riktat till talterapeuter och psykologer utkommer snart. Materialen hittas på samma webbplats som utbildningarna (se ovan).

För en vecka sedan deltog Ann-Katrine Risberg och Pia Vataja i konferensen Skriv! Les! som arrangerades av Lesesenteret i Stavanger i Norge. Båda medverkade med varsin presentation med forskningsresultat från ILS-projektet. Den tre dagar långa konferensen innehöll intressanta föreläsningar om läsning och skrivning ur olika synvinklar.

Även om ILS-projektet nu avslutas, så fortsätter glädjande nog vårt arbete inom ILS2-projektet tack vare fortsatt finansiering från Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska folkskolans vänner. Inom det kommande ILS2-projektet planerar vi att följa läs- och skrivutvecklingen åtminstone upp till årskurs 7 för den elevgrupp vi hittills följt till årskurs 3. Därtill ingår bl.a. utarbetande av kartläggningsmaterial för årskurserna 7 och 9.

Vi hoppas på fortsatt gott samarbete med skolorna de kommande åren! Men först önskar vi er alla en skön sommar med välförtjänt ledighet. 

Forskare/projektarbetare sökes

Niilo Mäki Institutet söker fr.o.m. 1.8 2019 en forskare/projektarbetare till ILS2-delprojektet för beteende, självreglering och uppmärksamhet. Fullständig annons finns här:

Fortsättning – ILS 2

Projektet InLärning och Stöd håller nu på att avrundas. I januari och februari organiserade vi slutseminarier i Helsingfors och Vasa. Ett stort tack ännu till alla som deltog och i synnerhet till våra gästföreläsare Vesa Närhi, Ulrika Wolff och Inger Fridolffson!

Vi har nu den stora glädjen att meddela att vi fått fortsatt förtroende av finansiärerna! ILS-projektet får en fortsättning i form av ILS2. I fortsättningsprojektet kommer vi att utveckla ännu mera material och metoder för att stödja elever och kartlägga svårigheter.

Ett stort tack till finansiärerna för fortsättningen!

Pressmeddelande

Vad vet vi om finlandssvenska elevers läs- och skrivförmåga? Hur koncentrerar sig eleverna?

Dessa frågor och mycket annat har ILS-projektet, InLärning och Stöd i finlandssvenska skolor och daghem, arbetat med under de fyra år (2015–2018) som projektet pågått vid Niilo Mäki Institutet. ILS-projektet ordnar nu slutseminarier ”Vi läser och koncentrerar oss tillsammans” i Helsingfors 24.1.2019  kl. 9-17 på G 18, Georgsgatan 18 och i Vasa 14.2.2019 kl. 9-17 på Academill, Strandgatan 2. Resultat om elevers läs- och skrivutveckling och uppmärksamhetsrelaterade förmågor presenteras och dessutom hålls allmänna föreläsningar om dessa teman. I seminarierna medverkar de utomstående experterna Ulrika Wolff, Inger Fridolfsson och Vesa Närhi samt projektforskare från Niilo Mäki Institutet. Här finns mera information om program och anmälning.

ILS-projektets målsättning. Målsättningarna med ILS-projektet har varit att utveckla och stärka forskningsbaserad kunskap om inlärning och inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor och daghem, fortbilda utbildningspersonal i Svenskfinland samt att utarbeta effektiva verktyg och metoder för att både kartlägga och stödja läsning, språk och uppmärksamhetsrelaterade förmågor hos elever. Projektet har finansierats av Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska folkskolans vänner.

ILS-projektet har varit uppdelat i två delområden. Läsning, skrivning och benämning har varit i fokus för det ena delområdet. Det andra delområdet har behandlat koncentration och uppmärksamhetsrelaterade förmågor hos barn. Båda delprojekten har haft referensgrupper bestående av sakkunniga inom respektive område.

Projektet fick sin början då det visat sig att det för finlandssvenska barn inte är tillförlitligt att använda normer som baserar sig på resultat från finska jämförelsegrupper. Finlandssvenska aktörer behöver mera forskningsbaserade metoder för att både kartlägga och erbjuda stöd vid inlärningssvårigheter.

“I och med detta omfattande projekt finns det nu forskningsbaserat material som svarar på de önskemål som kommit från fältet” konstaterar projektforskare Susanna Slama.

Nya, finlandssvenska testmaterial utkommer. I januari 2019 kommer det ut ett nytt finlandssvenskt material för kartläggning av elevers läs- och skrivförmågasamt två material för testning av benämning. Med hjälp av dessa kan lärare i grundläggande utbildning på ett effektivt sätt kartlägga, identifiera och följa upp elevers läsning, skrivning och benämning.

Hur kan vi bättre stödja eleverna i deras skolvardag? I december 2018 utkom två handböcker som beskriver konkreta åtgärder för att stödja barn med koncentrationssvårigheter: Fokus och Hurtig. Fokus är en manual för färdighetsträning i smågrupp för skolbarn i åldern 8-11 medan Hurtig är en konsultationsmodell riktad till daghems- och förskolepersonal. I maj 2019 kommer vi att publicera ännu en handbok som behandlar stöd för självregleringssvårigheter i grundskolan.

Publikationer:

ILS – Individuell Läsning och Skrivning (Risberg, Vataja, Plyhm, Lerkkanen, Aro, Westerholm & Salmi, 2019)

SSB – Test i Snabb Seriell Benämning (Salmi, Plyhm, Risberg, Vataja & Westerholm, 2019)

VBT – Verbbenämningstest (Laine, Neitola, Rautakoski, Westerholm, Salmi & Plyhm, 2019)

Fokus Träningsprogram i smågrupp för 8-11 åringar med uppmärksamhets- och
koncentrationssvårigheter
(Paananen, Heinonen, Knoll & Närhi, 2011)

Hurtig  En konsultationsmodell för daghem – Strukturerat stöd för rastlösa barn (Peitso & Närhi, 2015)

”Självreglering och exekutiva färdigheter i skolan” (slutgiltig titel ännu inte fastslagen) – (Klenberg, Närhi, Husberg, Slama & Määttä, 2019)

Tilläggsinformation:

Paula Salmi; FD, projektchef i ILS-projektet vid Niilo Mäki Institutet, läsning, skrivning och benämning, tel: 040-540 8736 paula.salmi@nmi.fi

Ann-Katrine Risberg; Ped.mag., projektforskare vid Niilo Mäki Institutet, läsning, skrivning och benämning, tel: 050-5273750    arisberg@nmi.fi  

Henrik Husberg; Ped.mag., projektforskare vid Niilo Mäki Institutet, koncentration och uppmärksamhet, tel: 050-5644556  henrik.husberg@nmi.fi

Niilo Mäki Institutet i Jyväskylä (www.nmi.fi) har lång erfarenhet av forskning om inlärningssvårigheter samt utveckling av testmaterial och träningsmaterial för olika målgrupper. Arbetet har hittills främst skett på finska, men i och med ILS-projektet omfattar verksamheten nu också den finlandssvenska befolkningen med mycket nytt material och forskning.

Pressmeddelandet i pdf-format finns här.

Fortbildning i användning av kartläggningsmaterialen ILS och SSB

ILS-projektet arrangerar fyra fortbildningsdagar i användningen av materialen ”ILS – Individuell Läsning och Skrivning” (Risberg m.fl., 2019) samt ”SSB – Test i Snabb Seriell Benämning” (Salmi m.fl., 2019) i mars 2019.

Tillfällena hålls onsdagar kl: 9-16 på följande orter: Helsingfors 6.3, Tammerfors 13.3, Vasa 20.3 och Mariehamn 27.3.

Fortbildningsdagarna är avgiftsfria, men lunch sker på egen bekostnad. Deltagarantalet är begränsat till 20 personer per ort.

Kontakta Jannika Backholm för mera information och anmälan (jannika.backholm@nmi.fi). Det går bra att anmäla sig redan nu. Anmälan bör dock ske senast två veckor före respektive kursdag.

Vid anmälan uppge vilken ort anmälan gäller, ditt namn, kontaktuppgifter och eventuella dieter.

ILS slutseminarium

Välkommen på Inlärning och stöd i finlandssvenska skolor-projektets slutseminarier!

Torsdagen den 24 januari 2019 kl. 9.00-17.00
G18, Helsingfors

Torsdagen den 14 februari 2019 kl. 9.00-17.00
Academill, Vasa

I seminarierna medverkar som gästföreläsare Ulrika Wolff, Inger Fridolfsson och Vesa Närhi.

Inbjudan som pdf: ILS-projektet_Inbjudan till slutseminarium

Läs mer om programmet här: http://inlarningochstod.fi/ils-slutseminarium-program/

Anmäl dig här: http://inlarningochstod.fi/ils-slutseminarier/

Ny HURTIG-utbildning i Helsingfors

Ännu finns det några platser kvar till vår Helsingforsutbildning. Målgruppen är personer som jobbar med barn under skolåldern i en konsultativ roll och som vill ha verktyg för att stöda barn med uppmärksamhetssvårigheter i daghems- och förskolemiljö. Deltagarna förutsätts kunna jobba konsultativt med ett barn under hösten.

Mer info och anmälningsformulär hittas här.

Finlandssvenska material för kartläggning av läs- och skrivförmåga

Inom ILS-projektet är målsättningen att skapa finlandssvenska och normerade material för att kartlägga och följa upp läs- och skrivförmågan hos elever i grundläggande utbildning. Fokus för arbetet är elever i årskurserna 1, 2, 3 och 5. Materialet ILS – Individuell Läs- och Skrivförmåga publiceras i slutet av det här året.

Redan nu finns en del material som antingen är helt finlandssvenska eller har fått finlandssvenska normer. Så här i början av vårterminen vill jag ge en uppdatering om vad som finns tillgängligt.

De flesta är säkert bekanta med de finlandssvenska materialen för kartläggning av läsförståelse; Ida och Filip – kartläggning av läsförståelse i åk 5 (Staffans, Risberg & Kronberg, 2010), Frida och djuren – kartläggning av läsförståelse i åk 2 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2013), Fyra toner på dragspelet – kartläggning av läsförståelse i åk 3 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2014).

Parallellt med läsförståelsematerialen utkom KSS diktamen åk 2 (Staffans m.fl, 2013) och KSS Diktamen åk 5 (Staffans m.fl, 2010). Mera information om dessa material finns på Lärums webbplats (www.larum.fi)

För att identifiera personer i riskzon för dyslexi med hjälp av främst fonologiska deluppgifter finns numera också ett åldersmässigt rätt heltäckande finlandssvenskt testbatteri. Den sk DUVAN-familjen består av FS-Duvan – Dyslexiscreening för finlandssvenska ungdomar och vuxna (Lindgren & Laine, 2015) med normer för årskurs 1 i yrkesskola och i gymnasiet samt för första årets studerande på universitet, Lilla FS-Duvan – Dyslexiscreening för finlandssvenska elever i årskurs 3, 5 och 7 (Lindgren & Laine, 2016) och FS-Mini Duvan – Test av fonologisk medvetenhet hos finlandssvenska förskolebarn (Lindgren & Laine, 2017).  Materialen är omarbetade från rikssvenska motsvarande test utvecklade av Ingvar Lundberg och Ulrika Wolff. De finlandssvenska materialen finns till försäljning via Hogrefe Psykologiförlaget i Sverige.

I många skolor används olika testmaterial som är utarbetade i Sverige. Några av materialen har finlandssvenska normer.

Läskedjor-2 (Jacobson, 2014) är ett lätt administrerat test som mäter automatik i ordavkodningsprocessen. Detta material har heltäckande finlandssvenska normer för hela den grundläggande utbildningen från åk 1-9 samt för åk 1 i gymnasiet. Normerna är från år 2014 och 2015. De finlandssvenska normerna finns att ladda ner från Hogrefe Psykologiförlagets webbplats (www.hogrefe.se)

Inom ILS-projektet har några delprov från rikssvenska tester använts och samtidigt fått finlandssvenska normer. Delprovet ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3 (Järpsten &Taube, 2010) har finlandssvenska normer (2016) för dessa båda årskurser. För årskurs 5 finns också finlandssvenska normer (2017) för delprovet ordförståelse ur DLS för skolår 4 – 6 (Järpsten & Taube, 2010). Normerna kan gratis laddas ner via www.hogrefe.se.

För årskurserna 7 och 9 finns finlandssvenska normer för de gruppbaserade delproven ordförståelse, diktamen och läsförståelse ur LS – Reviderad. Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet (Johansson, 2004). Dessa normer har redan några år på nacken och baseras på data från år 2007 och 2008. Normerna finns på Hogrefe Psykologiförlagets webbplats, www.hogrefe.se.

Ann-Katrine Risberg