Fortbildning – Strukturerat stöd för rastlösa barn i daghem och förskola; HELSINGFORS

HURTIG (TOMERA) – Konsultationsmodell för daghem – strukturerat stöd för rastlösa barn; Helsingfors

Uppdatering: Vi har nu slagit fast andra tillfällets datum och tid till 9.4 2018, 12-15. Vi har också bestämt oss för att ordna motsvarande fortildning i Vasa, se skilt inlägg här.

Vi tar nu emot anmälningar till denna gratis fortbildning! Klicka på direktlänken nederst för att anmäla er, eller ta kontakt med oss ifall ni vill ha mera information.

Målgrupp:

Personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg som arbetar eller kan arbeta konsultativt samt psykologer som jobbar inom förskoleverksamhet och barnomsorg.

Fortbildningens innehåll:

Under fortbildningen går vi igenom utvecklingen av uppmärksamhet och exekutiva färdigheter hos barn. Vi bekantar oss med stödåtgärder riktade mot barn med uppmärksamhetssvårigheter och går igenom hur man med hjälp av en konsultationsmodell kan stöda personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg. Vi behandlar konsultationsmodellens innehåll och genomförande inom förskolornas och daghemmens vardag.

Tidtabell och kostnad för fortbildningarna:

Fortbildningen inleds med ett närstudietillfälle 22.01.2018 klockan 10-16 i Helsingfors och fortsätter med en handledningsträff 9.4 2018 klockan 12-15. Fortbildningen är gratis men deltagarna eller deras arbetsgivare står själva för resekostnader samt lunch.

Utvecklingsarbete:

I samband med att de första svenskspråkiga HURTIG konsultationerna ordnas samlar vi även in material för att utvärdera metoden. Detta sker genom att deltagarna fyller i några korta blanketter där de dokumenterar konsultationsträffarnas gång. Syftet är att utvärdera metodens genomförbarhet.

Anmälan till fortbildningen:

Anmäl er till fortbildningen via Niilo Mäki Institutets webbshop kauppa.nmi.fi.

Direktlänkt till anmälning.

Tilläggsinformation fås av utbildarna (kontakta gärna i första hand Henrik Husberg):

 Mika Paananen
 PsL, tf. projektledare
 Niilo Mäki Institutet
 050-3685208
 mika.paananen@nmi.fi
 
Henrik Husberg
 PeM, tf. projektledare
 Niilo Mäki Institutet
 050-5644556
 henrik.husberg@nmi.fi
 
Susanna Slama
 PsM, projektforskare
 Niilo Mäki Institutet
 050-4650665
 susanna.slama@nmi.fi
 
Jannika Backholm
 PeM, projektassistent
 Niilo Mäki Institutet
 050-5296323
 jannika.backholm@nmi.fi

ILS i februari

I början av februari föreläste Pia Vataja och Laura Tepponen för klasslärarstuderande vid Helsingfors universitet om Finlandssvenska verktyg för bedömning av läs- och skrivförmåga samt utmaningar för läs- och skrivutvecklingen. En salfull ungdomar under ledning av universitetslektor Anna Slotte fick höra om läsutveckling hos elever i de tidiga åren och vilka utmaningar i läsutvecklingen vi som lärare kan möta i vårt arbete med dem. Klasslärarstuderandena fick också en insyn i vilka verktyg som utarbetas inom ILS-projektet för att kartlägga läs-, skriv- och benämningsförmågan hos elever. Det var både trevligt och givande att möta dessa entusiastiska ungdomar.

Senare i februari deltog Paula Salmi, Ann-Katrine Risberg, Pia Vataja och Laura Tepponen i Kenneth Eklunds disputation vid Jyväskylä universitet med temat ”School-aged reading skills of children with family history of dyslexia-predictors, development and outcome”. Opponent på disputationen var professor Marja Vauras från Åbo universitet och som kustos fungerade Timo Ahonen från Jyväskylä universitet. Eklund konstaterade i sin färska doktorsavhandling, efter att ha följt upp samma elever i 15 år i ”Jyväskylä longiditunal study of dyslexia”, att riskerna för läs- och skrivsvårigheter redan kan förutspås i den tidiga barndomen och att man redan tidigt kan stöda deras språkliga utveckling. Detta stärker också vår uppfattning om att ILS-verktygen för finlandssvenska barn verkligen behövs.

I övrigt kartlägger ILS för tillfället benämningsförmågan hos elever i åk 5, för att senare få normer för finlandssvenska elever i benämning. Elever i förkolan, åk 1, åk 2 och åk 3 kartlades redan i fjol våras.

Dessutom börjar vi samla in material för att utvärdera effekten av Maltti  – träningsprogram i smågrupp för 8-11 åringar med svårigheter i uppmärksamhet och exekutiva funktioner. De första svenskspråkiga grupperna har precis avslutat interventionen och feedbacken så här långt har varit väldigt positiv!

Pia Vataja och Henrik Husberg

ILS på Educa 2017

ILS är på Educa 2017. Vi finns i Hörnan tillsammans med Svenska Folkskolans Vänner. Kom och besök oss och fyll i vårt frågeformulär där vi kartlägger vilka sorters material ni vill ha mer av i skolorna!

Frågeformuläret kan även fyllas i på nätet:

Till frågeformuläret.

Educa17Laura

Inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande

Flera representanter för ILS-projektet var närvarande fredagen den 11.11 då Johan Korhonen försvarade sin doktorsavhandling Learning difficulties, academic well-being and educational pathways among adolescent students. Professor Rauno Parrila (Unviersity of Alberta) fungerade som opponent, och docent Karin Linnanmäki (Åbo Akademi i Vasa) var kustos.

Rauno Parrila, Karin Linnanmäki och Johan Korhonen i bakgrunden.
Rauno Parrila, Karin Linnanmäki och Johan Korhonen i bakgrunden.

Johan granskar i sin avhandling hur inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande är kopplade till elevers val av utbildning efter grunskolan. Det är svårt att kortfattat presentera det omfattande arbete som gjorts, men här följer några av de huvudsakliga slutsatserna som Johan presenterade.

För det första så visar avhandlingen tydligt att inlärningssvårigheter påverkar såväl val av fortsatt utbildning som elevers välbefinnande. Elever med inlärningssvårigheter uppvisar högre grader av skoltrötthet och har sämre akademisk självuppfattning. Det är intressant att notera att det också kom fram att det finns elever som trots att de presterar på medelnivå i skolan upplever ännu sämre akademiskt välbefinnande än elever med inlärningssvårigheter.

Vidare kommer det fram att när eleverna går vidare till andra stadiets utbildning så har inlärningssvårigheterna olika konsekvenser beroende på om eleverna valt gymnasiet eller yrkesutbildning. Överlag upplever elever som går vidare till yrkesutbildning minskad skoltrötthet, medan det bland elever som går vidare till gymnasiet finns skillnader så att medelpresterande elever upplever förhöjda nivåer, lågpresterande elever inga förändringar och elever med matematiksvårigheter upplever minskade nivåer av skoltrötthet. En möjlig förklaring som ges till detta är att elever med specifika svårigheter kan i gymnasiet välja sina kurser så att de minimerar mängden av studier i det ämnet de har svårigheter i.

Johan hade också granskat hur inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande är relaterade till akademiska målsättningar och skolavbrott. Här kom det fram vissa könsspecifika skillnader, så att pojkars matematikprestationer påverkar deras val starkare jämfört med läsning medan flickorna uppvisar ett motsatt mönster.  Bättre akademisk självuppfattning var kopplat till högre akademiska målsättningar för såväl flickor som pojkar, medan högre nivåer av skoltrötthet påverkade målsättningarna negativt genom att sänka studerandes intresse för läsning och matematik. Skolavbrott var relaterat både till inlärningssvårigheter och till lägre akademiskt välbefinnande, och här fanns inga skillnader mellan pojkar och flickor.

Redan i början av försvaret av sin avhandling fick Johan frågan vilket råd han skulle ge till elever, vårdnadshavare och lärare utgående från den forskning han gjort. Svaret han gav var att alla bör minnas och agera utgående från vetskapen att elevers skolgång och akademiska framtid påverkas inte bara av inlärningssvårigheter utan även av deras akademiska välbefinnande. Arbetet vi gör med eleverna i skolan bör därför vara fokuserat på att både identifiera och stöda elever utgående från deras styrkor och svårigheter inom olika ämnen men även att beakta och stärka den akademiska självuppfattningen till exempel genom positiv feedback.

Henrik Husberg, projektforskare, ILS

PISA 2015

Idag hade jag möjligheten att vara närvarande då fyra av forskarna som tagit fram Finlands PISA-resultat presenterade dessa för en samlad skara forskare och övriga professionella inom utbildning. För de som följer med nyheterna är det redan klart att Finland placerat sig något sämre än tidigare i naturkunskaper och att vi dessutom har tappat näst mest poäng av alla länder som deltar. Trots det är Finland ännu ett av de högst rankade länderna inom alla delområden (naturvetenskap, matematik och läsning).

PISA2015

För oss finlandssvenskar var det glädjande nyheter att eleverna i svenskspråkiga skolor har hållit ställningarna och har så gott som oförändrade resultat jämfört med senast naturvenskaperna var i fokus (2006). I matematik hade elever i svenskspråkiga skolor rentav bästa resultatet i de nordiska länderna, medan de i läskunnighet fortfarande ligger lite efter de finskspråkiga.

Det resultat som ur vår synvinkel borde få mest uppmärksamhet är dock de svenskspråkiga skolornas pojkar. Deras läskunnighet är sämst i de nordiska länderna och ligger under medelnivå för OECD-länderna. De studier som har gjorts har ännu inte lyckats svara på varför så är fallet och här behövs mer ingående forskning för att reda ut orsakerna till det. Efter att resultaten presenterats kommenterade professor Jarkko Hautamäki att vi utgående från PISA-resultaten kan se att pojkarna är svagare på läsning, nu är frågan som bör utredas varför så är och när denna skillnad uppstår.

Kanske vi inom ILS-projektet kan bidra till att få klarhet i frågan. Vi samlar för tillfället in data om läsutvecklingen under de tre första skolåren i finlandssvenska skolor, så vi får återkomma till frågan när vi hinner analysera detta.

Förutom i läskunnighet ligger de finlandssvenska pojkarna risigt till vad gäller det som i PISA-undersökningen kallas levande natur, i klarspråk biologikunskap. Inom detta område är pojkarna i våra svenskspråkiga skolor allra svagast. Detta kan säkert delvis förklaras av svag läskunskap eftersom såväl ämnet som de frågor de ska besvara i PISA-undersökningen ställer höga krav på läsförmågan. En annan delförklaring är brister i motivation för naturvetenskapliga ämnen. I Finland hade elevernas värdesättning och intresse för ett ämne det starkaste sambandet med prestation (medan för det starkaste sambandet för OECD-länderna överlag var socioekonomisk bakgrund). Överlag var Finländska elevers intresse för och värdesättning av naturvetenskaper under OECD-medeltalet och klart sämre än övriga toppresterade länder som Singapore och Estland. Då könsskillnader undersöktes (för Finland överlag, utan att veta om elever i svenskspråkiga skolor skiljer sig) visade det sig att pojkar har störst intresse för fysik och kemi, medan flickor har större intresse för hälsorelaterade frågor.

Här finns definitivt utrymme för förbättring. Det är ju en stor förlust för naturvetenskaperna att vi har flickor som nog presterar inom kemi och fysik men ändå väljer bort den banan på grund av brist på intresse. För pojkarnas del kan det hända att kombinationen av brister i läskunskap och brister i motivation för vissa områden inom naturvetenskaper orsakar rätt så stora brister i deras kunskap. Gällande sambanden mellan motivation och prestation behövs mer forskning och evidensbaserade åtgärder. Då resultaten vi har visar på ett såpass starkt samband som i PISA-undersökningen så verkar det som att läroplanen tar ett steg i rätt riktning med ett större fokus på elevers intresse och motivation. Nu måste vi följa med hur det implementeras i skolorna och vad effekten av det blir.

För oss som är intresserade av specialundervisning är det även intressant att konstatera att andelen svaga elever har ökat enligt PISA-resultaten. Detta har skett under den tid som trestegsstödet tagits i bruk i Finland. Mitt nästa fritidsprojekt blir nu att granska de studier som gjorts gällande implementeringen och effekten av trestegsstödet i Finland. Med tanke på specialundervisningens framtid måste vi noggrant och objektivt utvärdera det nuvarande systemet för att bättre kunna hjälpa de mest utsatta eleverna.

Henrik Husberg, projektforskare, ILS

 

Svenska Folkskolans Vänners vårlunch 2016

Vissa arbetsdagar är faktiskt lite trevligare än andra! Jag och Paula Salmi hade förra veckan privilegiet att få representera Niilo Mäki Institutet och ILS-projektet vid SFV’s vårlunch 2016. Det var naturligtvis ett stort nöje att få delta, men också väldigt informativt. Vi fick höra en del om SFV’s nuvarande verksamhet, men också, mycket tack vare vårt lärda bordssällskap, om SFV’s historia.

Tarja Halonen talar på SFV's vårfest 2016
Tarja Halonen tilldelades SFV’s Brobyggarpris 2016.

Med det i åtanke tänkte jag att jag här skriver en mycket kort presentation av SFV.

Svenska Folkskolans Vänner grundades 1882. Det ursprungliga syftet var att starta folkskolor och bibliotek samt att ge ut skrifter till den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Idag är SFV’s syfte enligt stadgarna ”att främja bildningsarbetet bland Finlands svenska befolkning genom att understöda skolor, barnträdgårdar och bibliotek, utge studieunderstöd ävensom stödja andra former av finlandssvenska bildnings- och kultursträvanden.”

SFV ger ut publikationer, ordnar utbildningar och delar ut understöd för att främja det svenska i Finland. Föreningen har cirka niotusen medlemmar. Mera information om SFV och fullständig förteckning över de pris, medaljer och stipendier som delades ut på vårlunchen 2016 hittar ni på SFV’s hemsida.

SFV ger också ut medlemstidningen SFV-magasinet som finns fritt tillgänglig på deras hemsida. ILS-projektet fick vara med i nummer 4-2015, som finns här.

Vi tackar SFV för inbjudan till vårlunchen 2016, samt än en gång för understödet vi fått för vårt projekt!

Nedan ännu några bilder från evenemanget. För den som vill se mer så kommer en video att publiceras på SFV’s YouTube-kanal.

SFV's vårfest i vårväder!
SFV’s vårfest i vårväder!
Vackert uppdukat - och maten smakade!
Vackert uppdukat – och maten smakade!
Projektledare Paula Salmi
Projektledare Paula Salmi
Projektforskare Henrik Husberg
Projektforskare Henrik Husberg

Sista anmälningsdag 15.4 -16 för kostnadsfri fortbildning – ”Maltti”!

En liten påminnelse:

Nu på fredag 15.4 är sista anmälningsdag för Niilo Mäki Institutets svenskspråkiga fortbildning Maltti – träningsprogram i smågrupp för 8-11 åringar med svårigheter i uppmärksamhet och exekutiva funktioner! Man kan anmäla sig via NMI’s nätbutik. Där finns också mera information om innehållet och praktiska arrangemang.

Fortbildningens första del äger rum i Helsingfors 3.5 2016.

Välkomna med!

Kostnadsfri fortbildning – ”Maltti”

Nu kan du anmäla dig till Niilo Mäki Institutets konstadsfria fortbildning: Maltti – träningsprogram i smågrupp för 8-11 åringar med svårigheter i uppmärksamhet och exekutiva funktioner!

Mera info och anmälan via NMI’s nätbutik.

Sista anmälningsdag 15.4. Välkomen med!

Välbehövd gemensam tid

Utan desto vidare introduktioner kommer här första blogginlägget. Ifall du läser det här utan att känna till ILS-projektet (InLärning och Stöd i finlandssvenska skolor) så uppmanar jag dig att skumma igenom informationen som finns annanstans på den här webbsidan, t.ex. här, här och här.

Första egentliga inlägget på bloggen blir lämpligen nog ett kort skriveri om två saker som är centrala för det här projektet: distansjobb och kollegorVi var nämligen i Jyväskylä 26-27.1 på Projektdagar; första (nästan) helt gemensamma dagarna för personalen  från ILS-projektets två delprojekt. På programmet stod förstås en hel del både praktiska och teoretiska frågor kring vårt arbete (vem testar vad, när och hur; hur många psykologistuderande behövs det för att byta en glödlampa m.m.) – men även om dessa tog upp lejonparten av tiden så var nog de mindre formella gemensamma aktiviteterna minst lika viktigt.

Prison_Island_ILS
Majoriteten av ILS-personalen efter en intensiv timme på Prison Island i Jyväskylä. ”L”-et står för ”Lärande”, inget annat. 🙂

Vi som jobbar inom projektet är anställda av Niilo Mäki Institutet, som finns i Jyväskylä. Eftersom en stor del av vårt jobb handlar om kontakter till finlandssvenska skolor jobbar vi ändå mest på distans från våra respektive hemorter – Helsingfors, Kyrkslätt, Malax och Tammerfors. Projektledningen finns dock på Niilo Mäki Institutets huvudkontor. I Helsingfors har vi ett rum där tre av oss oftast jobbar tillsammans, men hela projektpersonalen är väldigt sällan fysiskt på samma ställe. Trots det har vi nog haft ett mycket fungerande samarbete. Detta dels tack vare tekniska lösningar såsom bra möjligheter till videokonferenser, dels tack vare mänskliga faktorer som en fungerande kombination av spelregler och flexibilitet.

Personligen är det här projektet min första erfarenhet av att jobba på distans. Det saknar inte utmaningar. Jag är nog väldigt nöjd över arbetsrummet i Helsingfors där vårt ”minikollegium” friskt kan byta idéer, hjälpas åt då det till exempel skall postas tusentals enkäter och dessutom gå på lunch tillsammans och diskutera köksremonter. Distansjobbet ger ändå en flexiblitet som ibland gör det mycket lättare att få små saker i vardagen att gå ihop. Och det fungerar. Tidtabellerna håller, materialet som skall analyseras rullar in och snart skickas än fler enkäter och frågeformulär ut. Vi har naturligtvis en massa lärare, skolpsykologer, elever och föräldrar att tacka för detta – Tack till er! -, men inget av det här skulle ha varit möjligt utan den här gruppen av professionella, trevliga och hårt arbetande projektanställda och projektledare.

Vi är cirka ett halvt år in i ett nästan fyra år långt projekt och jag ser definitivt fram emot resten!

Henrik,
projektforskare – ILS självreglering och uppmärksamhet

 

Hemsida för projektet!

Uppdatering:

Nu öppnar vi hemsidan för ILS-projektet (InLärning och Stöd i finlandssvenska skolor). Dels finns här bakgrundsinformation om projektet och om det vi undersöker, dels skall vi skriva blogg om vardagen inom forskningsprojektet.

Här på bloggen kan ni följa med vårt projekt. Vi har också en Facebook-sida.

Ifall ni vill nå oss kan ni gärna ta kontakt. Bilder på personalen kommer så fort vi retuscherat klart.