Vårhälsningar från lässidan inom ILS-projektet!

Snart är det här läsåret slut och vi avrundar också småningom ILS-projektet. För båda delprojekten har det varit en intensiv vår med mycket arbete. Vi ordnade två lyckade slutseminarier i Helsingfors och Vasa i början av året med både inbjudna gästföreläsare och egna föreläsningar.

Efter slutseminarierna har lässidan haft skolningar på olika orter i Svenskfinland i användningen av de kartläggnings- och testmaterial som vi utarbetat under projekttiden; ILS – Individuell Läsning och Skrivning (Risberg m.fl., 2019) och SSB – Test i Snabb Seriell Benämning (Salmi m.fl., 2019). Det kändes viktigt och bra för oss att få bjuda er på dessa utbildningsdagar där innehållet fokuserade på praktisk användning men också på den vetenskapliga grund materialen baserar sig. Både ILS och SSB har normer för årskurserna 1, 2, 3 och 5. SSB-testet har även normer för förskolan. För er som inte rymdes med eller hade möjlighet att delta i skolningarna kommer nya chanser i höst i och med två UBS-finansierade skolningar som ordnas i Vasa och Helsingfors. Datum för dessa är inte fastställda, men information om dem kommer i början av hösten. Därtill ordnas en lite mer omfattande skolning på 2 sp inom LUKILOKI-fortbildningen (Jyväskylä universitet) den 30.10 i Tammerfors. Läs mera om den på www.koju.nmi.fi där du också kan anmäla dig om du önskar delta.

ILS – Individuell Läsning och Skrivning har funnits till försäljning en månad nu, och SSB – Test i Snabb Seriell Benämning går också inom kort i tryck. Även VBT – Verbbenämningstest (Laine m.fl., 2019) som främst är riktat till talterapeuter och psykologer utkommer snart. Materialen hittas på samma webbplats som utbildningarna (se ovan).

För en vecka sedan deltog Ann-Katrine Risberg och Pia Vataja i konferensen Skriv! Les! som arrangerades av Lesesenteret i Stavanger i Norge. Båda medverkade med varsin presentation med forskningsresultat från ILS-projektet. Den tre dagar långa konferensen innehöll intressanta föreläsningar om läsning och skrivning ur olika synvinklar.

Även om ILS-projektet nu avslutas, så fortsätter glädjande nog vårt arbete inom ILS2-projektet tack vare fortsatt finansiering från Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska folkskolans vänner. Inom det kommande ILS2-projektet planerar vi att följa läs- och skrivutvecklingen åtminstone upp till årskurs 7 för den elevgrupp vi hittills följt till årskurs 3. Därtill ingår bl.a. utarbetande av kartläggningsmaterial för årskurserna 7 och 9.

Vi hoppas på fortsatt gott samarbete med skolorna de kommande åren! Men först önskar vi er alla en skön sommar med välförtjänt ledighet. 

Fortbildning i användning av kartläggningsmaterialen ILS och SSB

ILS-projektet arrangerar fyra fortbildningsdagar i användningen av materialen ”ILS – Individuell Läsning och Skrivning” (Risberg m.fl., 2019) samt ”SSB – Test i Snabb Seriell Benämning” (Salmi m.fl., 2019) i mars 2019.

Tillfällena hålls onsdagar kl: 9-16 på följande orter: Helsingfors 6.3, Tammerfors 13.3, Vasa 20.3 och Mariehamn 27.3.

Fortbildningsdagarna är avgiftsfria, men lunch sker på egen bekostnad. Deltagarantalet är begränsat till 20 personer per ort.

Kontakta Jannika Backholm för mera information och anmälan (jannika.backholm@nmi.fi). Det går bra att anmäla sig redan nu. Anmälan bör dock ske senast två veckor före respektive kursdag.

Vid anmälan uppge vilken ort anmälan gäller, ditt namn, kontaktuppgifter och eventuella dieter.

Finlandssvenska material för kartläggning av läs- och skrivförmåga

Inom ILS-projektet är målsättningen att skapa finlandssvenska och normerade material för att kartlägga och följa upp läs- och skrivförmågan hos elever i grundläggande utbildning. Fokus för arbetet är elever i årskurserna 1, 2, 3 och 5. Materialet ILS – Individuell Läs- och Skrivförmåga publiceras i slutet av det här året.

Redan nu finns en del material som antingen är helt finlandssvenska eller har fått finlandssvenska normer. Så här i början av vårterminen vill jag ge en uppdatering om vad som finns tillgängligt.

De flesta är säkert bekanta med de finlandssvenska materialen för kartläggning av läsförståelse; Ida och Filip – kartläggning av läsförståelse i åk 5 (Staffans, Risberg & Kronberg, 2010), Frida och djuren – kartläggning av läsförståelse i åk 2 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2013), Fyra toner på dragspelet – kartläggning av läsförståelse i åk 3 (Risberg, Kronberg & Staffans, 2014).

Parallellt med läsförståelsematerialen utkom KSS diktamen åk 2 (Staffans m.fl, 2013) och KSS Diktamen åk 5 (Staffans m.fl, 2010). Mera information om dessa material finns på Lärums webbplats (www.larum.fi)

För att identifiera personer i riskzon för dyslexi med hjälp av främst fonologiska deluppgifter finns numera också ett åldersmässigt rätt heltäckande finlandssvenskt testbatteri. Den sk DUVAN-familjen består av FS-Duvan – Dyslexiscreening för finlandssvenska ungdomar och vuxna (Lindgren & Laine, 2015) med normer för årskurs 1 i yrkesskola och i gymnasiet samt för första årets studerande på universitet, Lilla FS-Duvan – Dyslexiscreening för finlandssvenska elever i årskurs 3, 5 och 7 (Lindgren & Laine, 2016) och FS-Mini Duvan – Test av fonologisk medvetenhet hos finlandssvenska förskolebarn (Lindgren & Laine, 2017).  Materialen är omarbetade från rikssvenska motsvarande test utvecklade av Ingvar Lundberg och Ulrika Wolff. De finlandssvenska materialen finns till försäljning via Hogrefe Psykologiförlaget i Sverige.

I många skolor används olika testmaterial som är utarbetade i Sverige. Några av materialen har finlandssvenska normer.

Läskedjor-2 (Jacobson, 2014) är ett lätt administrerat test som mäter automatik i ordavkodningsprocessen. Detta material har heltäckande finlandssvenska normer för hela den grundläggande utbildningen från åk 1-9 samt för åk 1 i gymnasiet. Normerna är från år 2014 och 2015. De finlandssvenska normerna finns att ladda ner från Hogrefe Psykologiförlagets webbplats (www.hogrefe.se)

Inom ILS-projektet har några delprov från rikssvenska tester använts och samtidigt fått finlandssvenska normer. Delprovet ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3 (Järpsten &Taube, 2010) har finlandssvenska normer (2016) för dessa båda årskurser. För årskurs 5 finns också finlandssvenska normer (2017) för delprovet ordförståelse ur DLS för skolår 4 – 6 (Järpsten & Taube, 2010). Normerna kan gratis laddas ner via www.hogrefe.se.

För årskurserna 7 och 9 finns finlandssvenska normer för de gruppbaserade delproven ordförståelse, diktamen och läsförståelse ur LS – Reviderad. Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet (Johansson, 2004). Dessa normer har redan några år på nacken och baseras på data från år 2007 och 2008. Normerna finns på Hogrefe Psykologiförlagets webbplats, www.hogrefe.se.

Ann-Katrine Risberg

 

ILS-projektet presenterades på seminarium i Tyskland

Det händer mycket inom ILS-projektet fastän det varit ganska lugnt här på bloggen. Mycket sk tyst arbete pågår med analys av resultat, planering och skrivande av testhandledningar etc.

Nu är det redan november, men vi vill ändå berätta om European Dyslexia Associations höstseminarium som arrangerades i början av oktober i München i Tyskland. I seminariet deltog Ann-Katrine Risberg och Pia Vataja från ILS-projektet. Under nästan tre dagar fick vi lyssna till några kända forskare inom området samt höra om olika forskningsprojekt som pågår i olika länder kring dyslexi och andra inlärningssvårigheter.

Ann-Katrine Risberg

The European Dyslexia Association (grundad år 1987 i Belgien) fungerar som en paraplyorganisation för personer som har läs- och skrivsvårigheter och/eller andra specifika inlärningssvårigheter. Den riktar sig även till föräldrar och professionella som arbetar med dessa frågor. Med några års mellanrum arrangeras större konferenser och årligen ordnas seminarier med fokus på inlärningssvårigheter.

Internationellt kända forskare såsom Maggie Snowling, Franck Ramus och Karin Landerl var några av huvudföreläsarna på det här seminariet. Maggie Snowling höll en problematiserande föreläsning kring dyslexi, språkliga svårigheter och sambandet mellan dessa. Franck Ramus föreläste om visuella svårigheter och dyslexi, medan Karin Landerls föreläsning berörde lexikal processering vid dyslexi.

Pia Vataja

Vi hade turen att både få hålla en muntlig presentation samt en poster. Ann-Katrine höll en föreläsning med temat tidig identifiering av en- och tvåspråkiga elever med tecken på läs- och skrivsvårigheter samt huruvida vårt kartläggningsmaterial passar för båda språkgrupperna. Under en postersession presenterade Pia sin forskning om den tidiga läsutvecklingen för en- och tvåspråkiga elever i Svenskfinland. Det var uppmuntrande och roligt att många var så intresserade av vårt projekt och de kartläggningsmaterial som vi utformar för en språklig minoritet i Finland. Vi fick diskutera med människor som också representerade minoritetsspråk i sina respektive länder, såsom katalanska i Spanien, walesiska i Storbritannien etc.

Ann-Katrine Risberg

Normeringsrundan i april 2017

I skrivande stund är det den sista skoldagen i april och en intensiv månad är till ända inom läs- och skrivdelen i ILS-projektet. Den här månaden har 17 olika testledare träffat totalt nästan 1000 elever i årskurserna 2 och 5 runtom i Svenskfinland. Eleverna har deltagit i datainsamlingen för normering av material för kartläggning av läs- och skrivfärdighet som vi utarbetar inom projektet.

ILS testmaterial
ILS testmaterial

Kartläggningstillfällena i skolorna har förlöpt smidigt och utan några större problem. En av de största bidragande faktorerna till det är det positiva bemötandet från skolornas sida. Vi är tacksamma för det fina mottagande vi fått i skolorna och för den flexibilitet som lärarna visat när vi befunnit oss i skolan och arbetat med eleverna. Vi har varit i klasserna och gjort uppgifter med eleverna två till tre lektioner beroende på årskurs. Därtill har vi träffat eleverna individuellt 10-20 minuter per elev. Beroende på elevantalet i skolorna och beroende på om det varit en eller flera testledare i en skola har vissa skolor haft oss där nästan två veckor. För oss testledare har mötet med eleverna gett mycket. Det har varit en ära att få träffa alla fina elever dessa veckor. Trots att mötena med eleverna varit korta har det ändå känts som om vi fått en god kontakt med dem. Eleverna i årskurs 2 träffade vi när de gick i årskurs 1 och kommer att träffa ännu en gång när de är i årskurs 3. Det ser vi fram emot!

Nu återstår ”bara” ett stort arbete med rättande av uppgiftshäften, lyssnande på inspelningar, inmatning av resultat i statistikprogram och tillhörande analyser.

Från ILS-projektets sida riktar vi igen ett stort och varmt tack till alla lärare och elever för ett gott samarbete även denna vår! Vi tackar också våra testledare som arbetat effektivt och noggrant under denna intensiva månad!

ILS-projektet i Dalarna i Sverige

Den sista veckan i januari skedde mycket utåtriktad verksamhet inom ILS-projektet. Efter två styrgruppsmöten och representation på Educa-mässan tillbringade sedan Pia Vataja och Ann-Katrine Risberg de två sista dagarna i januari i Sverige. Vi medverkade i det Nordiska nätverket för forskning om läsning och skrivning som ordnades vid Högskolan Dalarna i Falun.

Nätverksmötet inleddes med ett symposium kring temat ”Vad är de stora utmaningarna för läs- och skrivforskningen just nu?”. Symposiet lockade ca 200 lärare i årskurserna F-6 från Falun med omnejd som fick lyssna på presentationerna.  Vi informerade om våra kommande verktyg för kartläggning av elevers läs- och skrivförmåga. I samband med detta kunde vi berätta för de rikssvenska lärarna att vi för testning av finlandssvenska elevers läs- och skrivförmåga hittills plockat i princip allt i testväg från Sverige. Det kändes därför lite extra roligt att få presentera glimtar ur vårt material. Övriga presentationer berörde bland annat bedömning av läsförståelse och hur man i skolan kan stöda elever som har annat hemspråk än svenska. I presentationerna varvades det fint mellan teori och praktik.

Den andra dagen ägnades åt nätverksmöte för oss som jobbar med läs- och skrivforskning i Sverige, Norge och Finland. Mest beröringspunkter gällande vad som är på gång just nu inom just det här området inom just det här nätverket upplevde vi att vi har med Lesesenteret i Stavanger och Linnéuniversitetet i Växjö. I Stavanger forskar man bl.a. om norska barns läs- och skrivutveckling jämfört med finskspråkiga barns utveckling i skolstarten. Den här forskningen sker i samarbete med Marja-Kristiina Lerkkkanen från Jyväskylä universitet. Intressant, tycker vi som forskar om finlandssvenska barns läs- och skrivutveckling. Vid Linnéuniversitetet har man bedrivit intressant och framgångsrik interventionsforskning med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Tarja Alatalo, som verkar som universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, hade skött om de praktiska arrangemangen för nätverksträffen. Allt var välordnat och välfungerande och vi kände oss mycket välkomna där.

Ann-Katrine Risberg

”Literacy in action”

Den 3:e Östersjökonferensen om läsning – 17:e Nordiska lässtämman gick av stapeln i Åbo mellan 14 och 16 augusti. Tema för konferensen var ”Making meaning – literacy in action”. Konferensen arrangerades av Finnish Reading Association, FinRA, i samarbete med bl.a. Åbo stad.

Konferensen lockade föreläsare och deltagare även från andra länder i världen förutom Norden och de baltiska staterna. Konferensdeltagarna kunde därför välja bland ett digert föreläsningsutbud av forskare och lärare från bl.a. Tyskland, USA, Israel, Ryssland, Japan, Canada, Slovenien, Hong Kong.

Plenarföreläsningarna hölls av universitetslektor Sari Sulkunen från Jyväskylä universitet och professor William G. Brozo från George Mason University i USA. Bägge föreläsarna diskuterade bl.a. PISA och PIRLS kartläggningarna och vilken betydelse de har för både praktik i klassrummen och för de politiska beslut som fattas i olika länder.

Sari Sulkunen belyste bl.a. vilken vikt beslutsfattarna i Finland fäster vid resultaten från speciellt PISA-undersökningarna och vilka återverkningar de fått i vårt land. Bland annat det nationella projektet Läslust (www.lukuinto.fi) är finansierat för att på nationell nivå arbeta medvetet för att stärka och förbättra elevernas läsning på olika plan. Sari Sulkunen berättade även om PIAAC-undersökningen (Programme for International Assessment of Adult Competence). PIAAC, som också hör till OECD-programmet, fokuserar på den vuxna befolkningen i ett land. Intressant från PIAAC-undersökningen var att könsskillnaderna gällande läsförståelse var små då det handlar om vuxna personer i Finland!

William G. Brozo fokuserade sin föreläsning på pojkars läsning och hur motivera oengagerade pojkar att läsa. Han gav exempel på strategier som stöder pojkar att bli säkrare läsare och mer intresserade av läsning.

För den intresserade finns föreläsningsunderlagen från plenarföreläsningarna samt abstrakten från alla föreläsningar på FinRAs webbplats, http://finnishreadingassociation.blogspot.fi/

Förutom plenarföreläsningarna fanns upp till åtta parallella sessioner att välja bland beroende vilket område som intresserade. Man kunde välja allt från fungerande praxis till forskningsbaserade föreläsningar kring litteracitet på olika nivåer.

Pia Vataja (till vänster) och Ann-Katrine Risberg presenterar preliminära resultat från ILS-projektet.
Pia Vataja (till vänster) och Ann-Katrine Risberg presenterar preliminära resultat från ILS-projektet.

Från ILS-projektet föreläste Pia Vataja och Ann-Katrine Risberg under rubriken ”Utvärdering av och åtgärder vid inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor och förskolor”. Vi presenterade de kartläggningsmaterial för läsning och skrivning som utarbetats inom projektet hittills. Vi kunde även presentera några preliminära resultat från den normeringsomgång av materialen som genomfördes i våras. Ett övergripande och viktigt resultat för vår del är att kartläggningsmaterialen verkar vara väl fungerande och passande för det syfte de är utarbetade. Minst lika viktigt som att presentera våra material och resultat var diskussionerna och mötena med lärarna som kommer att ha nytta av materialen i sitt arbete med eleverna.

Ann-Katrine Risberg

NMI och ILS på AKK-mässa i Vasa

På tisdagen 16.2 ordnades AKK*-mässa i Vasa med temat ”Läs, upplev och förstå – med tekniken som möjlighet”. Arrangörer för evenemanget var FDUV/Lärum, Åbo Akademi, Datero, Regionförvaltningsverket, Folkhälsans Datatek | FH Center för Kompletterande Kommunikation och Pedagogik, Valteri center för lärande och kompetens och Skilla.

Akkmässan
Folkvimmel på AKK-mässan i Academill i Vasa.

Många utställare inom det specialpedagogiska området var på plats och olika föreläsningar ordnades under eftermiddagen. Mässan som är gratis lockade ett stort antal besökare från olika utbildningsinstanser från hela Österbotten.

Huvudföreläsare var Johanna Kristensson, som föreläste under rubriken ”Framgångsrik språk-, läs- och skrivutveckling – idag finns det verktyg!” Johanna är främst känd med bloggen ”Logopeden i skolan”. Besökarna kunde också lyssna till andra föreläsningar kring språk, läsförståelse och läsupplevelse eller besöka workshopen kring pekplattor och appar som pedagogiska verktyg vid läsning och skrivning. Även den finlandssvenska läsambassadören fanns på plats för att diskutera läsning med intresserade besökare.

Niilo Mäki Institutet var också repsenterad bland utställarna. På vårt bord kunde besökarna bekanta sig med NMI:s svenskspråkiga produkter och material. Bland annat Nalle Matte och Kaninhistorier var populära. För många mässbesökare var Niilo Mäki Institutet en ny bekantskap, så deltagandet i mässan handlade mycket om att sätta NMI på den finlandssvenska, och framförallt österbottniska, kartan. Alla besökare fick också broschyren om ILS-projektet i sina kassar tillsammans med annan mässinfo. Undertecknad hade dessutom glädjen att få berätta mera om vårt arbete med de nya materialen för kartläggning av läs- och skrivförmåga som utvecklas för de lärare och pedagogikstuderande som kom till vårt utställningsbord. Roligt att få möta dem som i framtiden kommer att använda våra material!

Text och bild: Ann-Katrine Risberg

*AKK eller alternativ och kompletterande kommunikation innebär insatser för att ersätta eller komplettera ett bristande tal eller språk i kommunikationen mellan människor. Alternativa kommunikationssätt är t.ex. teckenkommunikation, bilder, pictogram, blissymboler. Ibland behövs också hjälpmedel som samtalsapparater eller kommunikationskartor.