Inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande

Flera representanter för ILS-projektet var närvarande fredagen den 11.11 då Johan Korhonen försvarade sin doktorsavhandling Learning difficulties, academic well-being and educational pathways among adolescent students. Professor Rauno Parrila (Unviersity of Alberta) fungerade som opponent, och docent Karin Linnanmäki (Åbo Akademi i Vasa) var kustos.

Rauno Parrila, Karin Linnanmäki och Johan Korhonen i bakgrunden.
Rauno Parrila, Karin Linnanmäki och Johan Korhonen i bakgrunden.

Johan granskar i sin avhandling hur inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande är kopplade till elevers val av utbildning efter grunskolan. Det är svårt att kortfattat presentera det omfattande arbete som gjorts, men här följer några av de huvudsakliga slutsatserna som Johan presenterade.

För det första så visar avhandlingen tydligt att inlärningssvårigheter påverkar såväl val av fortsatt utbildning som elevers välbefinnande. Elever med inlärningssvårigheter uppvisar högre grader av skoltrötthet och har sämre akademisk självuppfattning. Det är intressant att notera att det också kom fram att det finns elever som trots att de presterar på medelnivå i skolan upplever ännu sämre akademiskt välbefinnande än elever med inlärningssvårigheter.

Vidare kommer det fram att när eleverna går vidare till andra stadiets utbildning så har inlärningssvårigheterna olika konsekvenser beroende på om eleverna valt gymnasiet eller yrkesutbildning. Överlag upplever elever som går vidare till yrkesutbildning minskad skoltrötthet, medan det bland elever som går vidare till gymnasiet finns skillnader så att medelpresterande elever upplever förhöjda nivåer, lågpresterande elever inga förändringar och elever med matematiksvårigheter upplever minskade nivåer av skoltrötthet. En möjlig förklaring som ges till detta är att elever med specifika svårigheter kan i gymnasiet välja sina kurser så att de minimerar mängden av studier i det ämnet de har svårigheter i.

Johan hade också granskat hur inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande är relaterade till akademiska målsättningar och skolavbrott. Här kom det fram vissa könsspecifika skillnader, så att pojkars matematikprestationer påverkar deras val starkare jämfört med läsning medan flickorna uppvisar ett motsatt mönster.  Bättre akademisk självuppfattning var kopplat till högre akademiska målsättningar för såväl flickor som pojkar, medan högre nivåer av skoltrötthet påverkade målsättningarna negativt genom att sänka studerandes intresse för läsning och matematik. Skolavbrott var relaterat både till inlärningssvårigheter och till lägre akademiskt välbefinnande, och här fanns inga skillnader mellan pojkar och flickor.

Redan i början av försvaret av sin avhandling fick Johan frågan vilket råd han skulle ge till elever, vårdnadshavare och lärare utgående från den forskning han gjort. Svaret han gav var att alla bör minnas och agera utgående från vetskapen att elevers skolgång och akademiska framtid påverkas inte bara av inlärningssvårigheter utan även av deras akademiska välbefinnande. Arbetet vi gör med eleverna i skolan bör därför vara fokuserat på att både identifiera och stöda elever utgående från deras styrkor och svårigheter inom olika ämnen men även att beakta och stärka den akademiska självuppfattningen till exempel genom positiv feedback.

Henrik Husberg, projektforskare, ILS

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *