Inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande

Flera representanter för ILS-projektet var närvarande fredagen den 11.11 då Johan Korhonen försvarade sin doktorsavhandling Learning difficulties, academic well-being and educational pathways among adolescent students. Professor Rauno Parrila (Unviersity of Alberta) fungerade som opponent, och docent Karin Linnanmäki (Åbo Akademi i Vasa) var kustos.

Rauno Parrila, Karin Linnanmäki och Johan Korhonen i bakgrunden.
Rauno Parrila, Karin Linnanmäki och Johan Korhonen i bakgrunden.

Johan granskar i sin avhandling hur inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande är kopplade till elevers val av utbildning efter grunskolan. Det är svårt att kortfattat presentera det omfattande arbete som gjorts, men här följer några av de huvudsakliga slutsatserna som Johan presenterade.

För det första så visar avhandlingen tydligt att inlärningssvårigheter påverkar såväl val av fortsatt utbildning som elevers välbefinnande. Elever med inlärningssvårigheter uppvisar högre grader av skoltrötthet och har sämre akademisk självuppfattning. Det är intressant att notera att det också kom fram att det finns elever som trots att de presterar på medelnivå i skolan upplever ännu sämre akademiskt välbefinnande än elever med inlärningssvårigheter.

Vidare kommer det fram att när eleverna går vidare till andra stadiets utbildning så har inlärningssvårigheterna olika konsekvenser beroende på om eleverna valt gymnasiet eller yrkesutbildning. Överlag upplever elever som går vidare till yrkesutbildning minskad skoltrötthet, medan det bland elever som går vidare till gymnasiet finns skillnader så att medelpresterande elever upplever förhöjda nivåer, lågpresterande elever inga förändringar och elever med matematiksvårigheter upplever minskade nivåer av skoltrötthet. En möjlig förklaring som ges till detta är att elever med specifika svårigheter kan i gymnasiet välja sina kurser så att de minimerar mängden av studier i det ämnet de har svårigheter i.

Johan hade också granskat hur inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande är relaterade till akademiska målsättningar och skolavbrott. Här kom det fram vissa könsspecifika skillnader, så att pojkars matematikprestationer påverkar deras val starkare jämfört med läsning medan flickorna uppvisar ett motsatt mönster.  Bättre akademisk självuppfattning var kopplat till högre akademiska målsättningar för såväl flickor som pojkar, medan högre nivåer av skoltrötthet påverkade målsättningarna negativt genom att sänka studerandes intresse för läsning och matematik. Skolavbrott var relaterat både till inlärningssvårigheter och till lägre akademiskt välbefinnande, och här fanns inga skillnader mellan pojkar och flickor.

Redan i början av försvaret av sin avhandling fick Johan frågan vilket råd han skulle ge till elever, vårdnadshavare och lärare utgående från den forskning han gjort. Svaret han gav var att alla bör minnas och agera utgående från vetskapen att elevers skolgång och akademiska framtid påverkas inte bara av inlärningssvårigheter utan även av deras akademiska välbefinnande. Arbetet vi gör med eleverna i skolan bör därför vara fokuserat på att både identifiera och stöda elever utgående från deras styrkor och svårigheter inom olika ämnen men även att beakta och stärka den akademiska självuppfattningen till exempel genom positiv feedback.

Henrik Husberg, projektforskare, ILS

PISA 2015

Idag hade jag möjligheten att vara närvarande då fyra av forskarna som tagit fram Finlands PISA-resultat presenterade dessa för en samlad skara forskare och övriga professionella inom utbildning. För de som följer med nyheterna är det redan klart att Finland placerat sig något sämre än tidigare i naturkunskaper och att vi dessutom har tappat näst mest poäng av alla länder som deltar. Trots det är Finland ännu ett av de högst rankade länderna inom alla delområden (naturvetenskap, matematik och läsning).

PISA2015

För oss finlandssvenskar var det glädjande nyheter att eleverna i svenskspråkiga skolor har hållit ställningarna och har så gott som oförändrade resultat jämfört med senast naturvenskaperna var i fokus (2006). I matematik hade elever i svenskspråkiga skolor rentav bästa resultatet i de nordiska länderna, medan de i läskunnighet fortfarande ligger lite efter de finskspråkiga.

Det resultat som ur vår synvinkel borde få mest uppmärksamhet är dock de svenskspråkiga skolornas pojkar. Deras läskunnighet är sämst i de nordiska länderna och ligger under medelnivå för OECD-länderna. De studier som har gjorts har ännu inte lyckats svara på varför så är fallet och här behövs mer ingående forskning för att reda ut orsakerna till det. Efter att resultaten presenterats kommenterade professor Jarkko Hautamäki att vi utgående från PISA-resultaten kan se att pojkarna är svagare på läsning, nu är frågan som bör utredas varför så är och när denna skillnad uppstår.

Kanske vi inom ILS-projektet kan bidra till att få klarhet i frågan. Vi samlar för tillfället in data om läsutvecklingen under de tre första skolåren i finlandssvenska skolor, så vi får återkomma till frågan när vi hinner analysera detta.

Förutom i läskunnighet ligger de finlandssvenska pojkarna risigt till vad gäller det som i PISA-undersökningen kallas levande natur, i klarspråk biologikunskap. Inom detta område är pojkarna i våra svenskspråkiga skolor allra svagast. Detta kan säkert delvis förklaras av svag läskunskap eftersom såväl ämnet som de frågor de ska besvara i PISA-undersökningen ställer höga krav på läsförmågan. En annan delförklaring är brister i motivation för naturvetenskapliga ämnen. I Finland hade elevernas värdesättning och intresse för ett ämne det starkaste sambandet med prestation (medan för det starkaste sambandet för OECD-länderna överlag var socioekonomisk bakgrund). Överlag var Finländska elevers intresse för och värdesättning av naturvetenskaper under OECD-medeltalet och klart sämre än övriga toppresterade länder som Singapore och Estland. Då könsskillnader undersöktes (för Finland överlag, utan att veta om elever i svenskspråkiga skolor skiljer sig) visade det sig att pojkar har störst intresse för fysik och kemi, medan flickor har större intresse för hälsorelaterade frågor.

Här finns definitivt utrymme för förbättring. Det är ju en stor förlust för naturvetenskaperna att vi har flickor som nog presterar inom kemi och fysik men ändå väljer bort den banan på grund av brist på intresse. För pojkarnas del kan det hända att kombinationen av brister i läskunskap och brister i motivation för vissa områden inom naturvetenskaper orsakar rätt så stora brister i deras kunskap. Gällande sambanden mellan motivation och prestation behövs mer forskning och evidensbaserade åtgärder. Då resultaten vi har visar på ett såpass starkt samband som i PISA-undersökningen så verkar det som att läroplanen tar ett steg i rätt riktning med ett större fokus på elevers intresse och motivation. Nu måste vi följa med hur det implementeras i skolorna och vad effekten av det blir.

För oss som är intresserade av specialundervisning är det även intressant att konstatera att andelen svaga elever har ökat enligt PISA-resultaten. Detta har skett under den tid som trestegsstödet tagits i bruk i Finland. Mitt nästa fritidsprojekt blir nu att granska de studier som gjorts gällande implementeringen och effekten av trestegsstödet i Finland. Med tanke på specialundervisningens framtid måste vi noggrant och objektivt utvärdera det nuvarande systemet för att bättre kunna hjälpa de mest utsatta eleverna.

Henrik Husberg, projektforskare, ILS